SIDOR

måndag 22 augusti 2016

Bebisars gråt på olika språk

20 augusti rapporterade Vetenskapens Värld det fantastiska att "Nyfödda från vissa länder i Asien och Afrika gråter annorlunda än europeiska spädbarn. Det visar två nya studier från universitetet i tyska Würzburg, rapporterar Frankfurter Allgemeine Zeitung." Samma telegram publicerades också i DN dagen efter.
"Bebisar från Kina och Kamerun har en mer melodisk gråt.
– Den lät mer som ett gnolande, säger språkforskaren Kathleen Wermke, en av de som forskat om saken. Förklaringen kan ligga i att tonhöjden i exempelvis språket mandarin spelar en mer betydelsebärande roll för varje enskild stavelse än i tyskan.
Forskarna drar slutsatsen att nyfödda börjar ta till sig byggstenar i språket omedelbart efter födseln, inte först när de börjar jollra eller forma sina första ord. Redan i mammans mage kan det blivande barnet känna igen språkmelodier [genomgående mina kursiveringar]i omgivningen.  I studien ingick 55 nyfödda barn från Kinas huvudstad Peking och 21 från Nsofoket i nordvästra Kamerun [som du kan läsa om på engelska här]."
Här är Albin 3 månader 2011 och får representera en bebis
fast han är helt tyst och glad på bilden
Max Planck Gesellschafft rapporterade dock redan i November, 2009 om "Bebisar med dialekt". Den artikeln fortsätter "Nyfödda gråter olika olika beroende på mammans språk.  
Under första dagarna i livet gråter franska spädbarn redan annorlunda än tyska. Det visar resultatet från en studie vid Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences i Leipzig, Centret för För-språk Utveckling och Utvecklingsproblem (ZVES) vid University Clinic Würzburg och Laboratoriet för Kognitiv Vetenskap och Lingvistik vid Ecole Normale Supérieure i Paris. I studien  jämförde forskarna inspelningarna av 30 franska och 30 tyska spädbarn som var mellan två och fem dagar gamla. Medan de franska nyfödda ofta grät i ett allt högre tonläge [med högre frekvens, dvs allt högre toner] medan de tyska bebisar grät med en fallande intonation. Anledningen till derra tros vara de olika intonationsmönstren (betoningar) i de två språken, vilket barnen redan lägger märke till inne i livmodern och som de senare följer. (Current Biology, 5 november, 2009)
Gråtmelodin för franska (vänster) och tyska (höger) spädbarn skiljer sig mycket åt
troligen pga språkens väldigt olika betoningsmönster (intonation)
Bild ©MPI für Kognitions- und Neurowissenschaften
Under den sista tremånadersperioden av graviditeten utvecklas fostren till aktiva lyssnare. 
'Hörselsinnet är det första som utvecklas', säger professor och dr Angela D Friederici, en av ledarna vid Max Planck Institutet
'Särskilt moderns röst känner barnen tidigt igen'. Dock är fostrets hörsel i livmodern begränsat pga fostervattnet. 'Det som främst tränger igenom är de respektive språkens melodi och intonation'. 
Tidigare har professor Friedericis forskarlag funnit bevis för att intonationsmönstren på de olika modersmålen redan är impregnerade o fyra-månader gamla spädbarns hjärnor.  
Särskilt stora sådana skillnader finns mellan just franska och tyska. 
'På franska slutar många ord med betoningen uppåt, så att intonationen stiger, medan det i tyskan ofta är precis tvärtom', förklarar Friederici. Ordet 'papa' uttalas "papá' på franska och pápa' på tyska, exempelvis. Tills nu [2009] tycktes det otroligt att det skulle påverka nyfödda. Det ansågs att gråtmelodin påverkats av hur andningstrycket föll eller steg, som hos schimpansbebisar och inte genom en mental påverkan av hjärnan. Det antagandet var fel, vilket analysen av mer än 20 timmars spädbarnsgråt 'på franska och tyska' från mödravårdscentraler visade. 
Gråtande baby på bild lånad från Frankfurter Allgemeine Zeitung
Denna analys av gråt genomfördes under ledning av dr i psykologi Kathleen Wermke från ZVES och visade att nyfödda tenderade att framställa intonationsmönstren som var mest tydliga för deras respektive modersmål. Gråtmönstren hos de tyska bebisarna började ljudligt och högt, för att följa en fallande kurva medan franska bebisar oftare gråt med en stigande ton. 
Denna tidiga känslighet för hur intonation sker kan senare hjälpa barnen att lära sig språket menar forskarna
'När de började forma sina första ljud byggde de ett melodiskt mönster som redan var välkänt och på så sätt behövde de inte börja från noll', säger neuropsykologen. De evolutionära rötterna till detta beteende är äldre än när det talade språket uppstod, tror forskarna. 'Imitation av melodiska mönster utvecklades för miljontals år sedan och bidrar till det starka bandet mellan barn och mödrar ' avslutar Friederici." Som med musik alltså och att barn hör sådan redan i livmodern!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar