Annikis Gula Hund

Duktiga Östersundskonstnären Anniki Andersson hade i lördags vernissage på sin utställning Gula Hund hos Konsthantverkarna i Ystad (KIY) i lördags. 

Underbar keramik och det var så kul att ses och prata! 

Gula Hund känns dessutom som en extra passande titel så här i närheten av HasseåTage-land.

Världens minsta HasseåTage-museum ligger ju i Tomelilla och många av deras filmer spelades in här på Österlen.

23 juni är sista dagen att se Gula Hund och öppettiderna kan du se på vernissagekortet nedan.

Missa inte det om du är på Österlen!

16 personlighetstyper

Myers Briggs Type Indicator logga
lånad från www.psychometrics.com

För ett tag sedan läste jag en artikel om personligheter av Britta Svensson i Expressen , som jag kände igen mig oerhört mycket i. Jag tror att jag har gjort personlighetstestet som avgör vilken MBTI-personlighet tidigare, men kan inte minnas i vilket sammanhang och när jag läst artikeln gjorde jag det (igen) här.

Britta Svensson skriver att "Det kan vara svårt att förstå sig på människor. Men det hjälper om man vet sin bokstavsdiagnos." MBTI-personlighet står för Myers-Briggs personlighetstest. Hon fortsätter med att berätta om Isabel Briggs Myers, som föddes 1897 som "en udda människa. Hon hade ingen formell utbildning, men när hon träffade sin blivande man, slogs hon av hur annorlunda han var mot alla i hennes egen familj. Hon började studera människors personligheter, inspirerad av den schweiziske psykologen Carl Jung. Hon arbetade fram MBTI-testet, Myers Briggs Type Indicator. Du kanske har genomgått det på jobbet, eller gjort det privat (finns på nätet)." 

"Filmstjärnan och journalisten. Två människor kan inte bli mer olika än
 Sylvester Stallone och jag [ Britta Svensson]. Jag sitter där med min
typiska INFJ-blick, håller distansen och planerar min djupsinniga artikel.
Sylvester å sin sida, som ESTP, min totala motsats, befinner sig i nuet med
alla sinnen. Jag intervjuade honom på en restaurang vid Norrmalmstorg
i Stockholm för 28 år sen. Tjusningen med att vara journalist är att försöka
förstå sig på alla bokstavskombinationer." Foto: MATHIAS LANDEFJORD

Det finns 16 bokstavskombinationer, som "hjälper den testade att förstå vem han eller hon egentligen är." Jag själv är, precis som Britta Svensson själv och sammanlagt enbart en (1) enda procent av befolkningen, INFJ. Vi är så udda typer att 99 procent av världens befolkning inte alls förstår sig på oss. Vilket i mitt fall inte (heller?) alls är oväntat, inte för att jag varit mobbad, men jag har alltid känt mig mest som en betraktare. Men, som Svensson skriver "på något konstigt sätt ändå alltid på väg åt rätt håll. Liksom många INFJ-are var det som att ett ljus tändes i mitt inre när jag fick förklarat vem jag egentligen är [när MBTI-testet berättade det]. Isabel Briggs Myers fick tanken under andra världskriget att hon ville att människor skulle förstå varandra i stället för att förinta varandra [genomgående mina kursiveringar]. Och det första steget mot att förstå andra är att förstå sig själv. Det är inte alldeles lätt. För vi är väldigt olika varandra." 

Mörker kan inte döda mörker; det kan bara ljus göra.
Hat kan inte döda hat; bara kärlek kan göra det
ett av Martin Luther Kings odödliga citat också han är
en  INFJ-personlighet, liksom de namn du hittar här

De 16 bokstavskombinationerna förklarar Svensson så här "första bokstaven handlar om man är extrovert eller introvert. Introverta kräver avskildhet för att ladda batterierna, medan extroverta får kraft av andra. Andra bokstaven är S eller N. S-människorna håller sig till fakta, medan N handlar om visioner, att se den stora bilden, att drömma och fara i väg med tankarna. Sen kommer T eller F, tanke eller känsla. --- Alla kombinationer finns, och ni kan ju tänka er skillnaden mellan en utåtriktad person som tänker logiskt och håller sig till fakta, och en inåtvänd människa som går på intuition och känsla. Den ena bor på Mars, och den andra på Venus, och det har inte alls med kön att göra. Den sista bokstaven är viktig. J eller P. J är en planerande personlighet, P är impulsiv. "

Min kanske största förebild, Nelson Mandela, är också en INFJ-
personlighet (precis som Gandhi är INFJ). Känns stort.
Bara fria män kan förhandla; fångar kan inte ingå avtal.
Din frihet och min kan inte skiljas åt

"Det finns ingen av de 16 personlighetstyperna som är bättre eller godare än någon annan. Det handlar om hur man fungerar som människa, sen kan man använda sina egenskaper i olika syften. Jag gjorde om testet nyligen, 20 år efter den första gången och fick exakt samma resultat. Man ska alltså ha respekt för sin egen personlighet, och för andras. Inte försöka ändra, uppfostra och döma hela tiden. Vi människor är komplicerade. Och väldigt olika varandra. Det handlar om våra egenskaper och sätt att fungera, inte om hudfärg, ursprung, bakgrund eller ens kön." 

Oerhört fascinerande!

Rabarberremmar

Något riktigt gott som jag prövade göra när jag nu har så mycket rabarber är att göra rabarberläder, vilket är en idé från Strömsö, fast då i form av frukt- och bärläder. Jag upptäckte just att även Den Njutbara Trädgården gjorde fruktläder, och där kokades det först i ugnen upplevde jag som enklare att göra.

Så här gjorde jag mina Rabarberläder, som blir lite som lakritsremmar.

Jag mixade skalad rabarber skuren i ca 2 sm långa bitar med honung  och färskmalen kardemumma som jag smakade av till det perfekta för just mig.

Jag bredde så ut purén på en plåt täckt med teflonmatta eller bakplåtspapper. Lagret ska vara ca 3 mm tjockt och så jämnt som möjligt, är det för tunt blir det fruktpapper och är det för tjockt blir det fruktmögel. Tänk på att göra kanterna raka så att du lätt kan klippa snygga remmar.

Torkade så i ugnen på 50° i ca 8 h. Har du flera plåtar inne kan du behöva flytta omkring dem lite. Håll koll på lädret så att det inte torkar för mycket och blir sprött. 

Det är klart när du kan ta i lädret utan att det kladdar av sig och jag lät det svalna innan jag lossade lädret från alla kanter och drog loss det i ett stycke.

Skar så remmar av lädret, men hann inte rulla ihop dem för att förvara i lufttät burk. De gick nämligen åt, eftersom jag gjort en så liten sats. (Jag är inte glupsk men det sötsura gör mig bara så sugen...)

Riktigt gott så kommer att göra fler gånger av såväl frukt och bär med kombinerade med olika kryddsättning. Riktigt nyttigt godis!

Lär [ut] bäst med rätt feedback o drömmar

Inlärning tycker jag är väldigt intressant, så nu kommer jag att presentera två olika vetenskapliga fynd om det. Det skiljer en del från forskning gjord 2010 men då handlade det inte främst om lärande i o f s.
Specialnest.se skrev i oktober om Alva Appelgren, som är doktor i kognitiv neurovetenskap och numer fungerar som lektor på Södertörns folkhögskola. Hon menar att det fungerar att påverka elevers kämpaglöd, med beröm på rätt sätt. Appelgren har undersökt hur elever kan motiveras och hur deras motivation kan påverkas av olika typer av feedback får. I augusti 2015 disputerade Appelgren på Karolinska Institutet i hjärnforskaren Martin Ingvars forskargrupp.
Hon har undersökt hur vi lär oss och hur en kan använda kritik och beröm på bästa sätt för att lära på bästa sätt. Hon har även tittat på hur våra förväntningar påverkar oss att kämpa för att fortsätta lära oss någonting svårt. Alva Appelgrens avhandling, Error, praise, action and trait: effects of feedback on cognitive performance and motivation,  som redogör för hennes forskning och den kan du läsa här.  Appelgren säger i Specialnest.se:
– Vi gjorde studierna både i laboratoriemiljö samt på plats mi skolan med elever i mellanstadiet. Syftet var att ta reda på vad det är som motiverar elever och vilken typ av feedback som ger bäst resultat, säger Appelgren till Specialnest.se. I skolstudien fick eleverna göra övningar som testade deras arbetsminne. Studien sträckte sig över 20 sessioner, vilket gav forskarna möjlighet att få information om elevernas ihärdighet. Det visade sig att de elever som trodde att intelligens kan förbättras med träning fullföljde sessionerna i större utsträckning än de som trodde att intelligens är något medfött som inte kan ändras. Forskarna drog slutsatsen att elever med en flexibel attityd till lärande och som tror att förbättring är möjligt är mer motiverade till att slutföra övningar [genomgående mina kursiveringar]. De elever som hade inställningen att övningen skulle bli rolig och givande var också mer motiverade.
– Jag har länge varit intresserad av vad som gör oss motiverade och även att vi påverkas mycket av vår omgivning. Det är av yttersta vikt att förstå detta för att nå bra resultat, tänker jag. Oavsett vad vi tar oss för egentligen, men kanske framförallt i skolan.  

Bild lånad från varningsskylten.se

I sin forskning undersökte Appelgren först prestationen hos vuxna som fick göra en minnesuppgift, där de samtidigt fick höra olika ljud som förklarade när de gjorde rätt och fel. Därefter gjordes hon samma studie med vissa tillägg på mellanstadiebarn.
– Vi har bland annat undersökt elevernas inställning och motivationen för uppgiften, liksom hur de tänkte om intelligens.
Appelgrens syfte med studien var att få reda på hur olika typer av feedback påverkar vårt sätt att lära och hur elevernas attityd kan påverka deras uthållighet.
– Jag är intresserad av kopplingen mellan hjärnan, vårt beteende och hur vi lär oss.  Feedback kan vara bra men också dåligt för prestationen beroende på hur den används, menar Appelgren . Därför är det viktigt hur vi anpassar vår feedback utifrån uppgiften.
– Det finns forskning som styrker att vi kan lyckas om vi kämpar, men vi vet nu också att det är viktigt att vi säger saker som ”du valde rätt”, vilket ger bättre effekt än beröm som ”vad smart du är”.  
Appelgrens forskning innefattade också magnetröntgenundersökningar där hon analyserade effekten av de olika typerna av beröm och hur det påverkade motivation, stress, prestation och hjärnaktivitet.
Studien  visade att för mycket ljud påverkar prestationen i minnestesten negativt.
– Vi fann även att elever som var motiverade före uppgifterna och tyckte det var värdefullt gjorde fler övningar. Elevernas synsätt på intelligens påverkade också hur många övningar de orkade genomföra. Elever som tänkte på att vara smart som något man kan öva och förändra (ett växande tankesätt) slutförde fler övningar jämfört med elever som tänkte på att vara smart som något man antingen har eller inte (statiskt tankesätt).  
Alva Appelgren  menar att hennes doktorsavhandling kan hjälpa lärare och föräldrar att ge beröm på rätt sätt.
 – Lärare behöver få hjälp att ge feedback som syftar till att berömma en process [mina kursiveringar] och som uppmuntrar elever att kämpa och på så sätt få dem att slutföra sina uppgifter. Det vi får höra i skolan, inställningen till den uppgift vi har framför oss och vad som händer då vi får feedback är faktorer som påverkar vår motivation och koncentration. Det är viktigt att lärare känner till det!

Bild lånad från www.flickr.com

13 maj lades Causal evidence for the role of REM sleep theta rhythm in contextual memory consolidation om inlärning och sömn fram, vilket VetenskapenVärld berättade om så här samma dag: "I ett försök med möss har forskare kommit fram till att REM-sömn hjälper mössen att lära sig nya saker. Forskarna tror att REM-sömnen även förbättrar människans inlärning.
REM-sömn är det sömnstadie då man oftast drömmer. Den förekommer vanligen fyra-fem gånger per natt. Att få en god sömn är viktigt inför en tenta eller presentation.
Nu visar dessutom amerikanska forskare i en ny studie med möss att det finns ett direkt samband mellan hjärnaktivitet under REM-sömn och hur vi lär oss nya saker och lagrar det i minnet. [Har för mig att jag skrivit något liknande tidigare...]
Det visade sig att en störd REM-sömn ledde till att mössens förmåga att lära sig nya saker försämrades. I undersökningen riktade forskarna ljus på mössens hippocampus, en del av hjärnan som spelar en viktig roll i bildandet av nya minnen. Metoden kallas för optogenetik.
Genom att rikta ljus mot vissa nervceller i hippocampus under REM-sömnen kunde forskarna störa de nervimpulser som påverkar inlärning och minne. Utan att väcka mössen kunde forskarna visa att störningar under REM-sömnen försämrade mössens förmåga att komma ihåg var nya objekt låg och känna igen platser kopplade till smärta. Hur REM-sömn påverkar vår förmåga att minnas kan du höra här!
Men när forskarna däremot gjorde samma sak när mössen inte befann sig i REM-sömn försämrades inte förmågan att lära sig nya saker.
Forskare har länge trott på sambandet mellan REM-sömn och minnesinlärning men detta är första gången som man hittat en direkt koppling.  Studien är gjord på möss men forskarna tror att även människans minnesinlärning kan påverkas på samma sätt."
Dröm ordentligt och motivera rätt för bästa inlärning m a o!

Hjärtmassage - mirakel av skicklighet

Idag fick jag höra om ett mirakel; en bekant till mig berättade att hennes bror fått hjärtstillestånd men utan att få några som helst hjärnskador.

Bild av hjärtmassage lånad från www.allas.se,

där du också kan lära dig hjärtmassage!

Eftersom jag vet alltför väl att bara sekunder utan syretillförsel till hjärnan kan innebära stora hjärnskador sa jag att han måste ha haft en oerhört tur som inte fått andningsstillestånd. Då berättade hon att han haft det i hela 40 minuter. Hans fru hade dock haft sinnesnärvaro nog att hela tiden ge honom hjärtmassage tills ambulansen kom. Det är verkligen ett sant mirakel, som jag aldrig tidigare hört om, men definitivt inte tur, utan ren skicklighet av hans fru som i och med hjärtmassagen inte bara räddade hans liv utan också hans mentala förmågor. Det slog mig just att det måste vara för den livsviktiga syretillförselns skull det är så viktigt med just hjärtmassage!

Sådant gör mig både imponerad och riktigt lycklig att höra om; se alltså till att lära dig  hjärtmassage här!

CrémeFraishe som Pauls i Strömsö

Hemmagjord crème fraishe visade Paul Svensson hur en enkelt gör i Strömsö härom dagen. Han gjorde på en hel liter grädde, men så mycket har jag inte användning av, så delade receptet i fyra. "Krämigare creme fraiche får man leta efter och enklare att göra än så här kan det inte bli" som Strömsö skriver på sin hemsida. "Den egna creme fraichen är färsk, fräsch och lätt syrlig. Den kan förvaras i kylen upp till en månad och syrningsprocessen saktar i men fortsätter under den här tiden. Första tiden är den en galet god naturell dipp, veckan efter kanske en smaksatt kallsås för att sedan användas i matlagningen när den mognat än mer." Inte illa va?

Någon sur mjölk hade jag dock inte utan jag satte

1 1/2 tsk mjölk framme över natten så att den surnade

Creme fraishe à la Strömsö-Paul

2 1/2 dl grädde- pastöriserad

1 1/2 tsk surmjölk

Blanda och låt stå framme i rumstemperatur i 2 dygn. Hållbar som attan i kyl.

3 smaksättningar för dippsås eller som kall grillsås:

Bearnaisesmak till grillat kött

1 dl hemgjord creme fraiche

Koka

0,5 gullök

mjuk i

0,5 dl vinäger

0,5 dl vatten

Låt kallna innan övriga ingredienser blandas i

1 kruka dragon, finhackad

1 kruka persilja, f

inhackad salt, peppar 

Äpple och pepparrot till grillad fisk

Blanda

1 dl hemgjord creme fraiche

¾ dl rivet äpple

¾ dl pepparrot salt, peppar 

Citron till grillade grönsaker.

Blanda

1 dl hemgjord creme fraiche

1 citron, zest och hälften av fruktköttet

0,5 msk socker  

"Korpar intelligenta som schimpanser"

Jag följer bloggen Korpgluggen - corvid research och blev därför glad när jag läste och hörde om deras forskningsprojekt vid Lunds universitet som visar att "Kråkfåglar är lika intelligenta som människoapor fast de har så mycket mindre hjärnor." I a f enligt pressutskicket från Lunds universitet, men i gårdagens Vetenskapsradion togs problemet med just den formuleringen upp, då testet främst mäter "bara hur bra en individ är på att göra just ett IQ-test." Det kan du höra här."

Bild lånad från Korpgluggen - corvid research

Projektet togs även upp internationellt bl a hos Royal Society Open Science om Lunda-gruppen
som bl a samarbetar med University of Oxford och Max Planck Institute for Ornithology. Studien heter: Ravens, New Caledonian crows and jackdaws parallel great apes in motor self-regulation despite smaller brains och där presenterar Can Kabadayi och Mathias Osvath från Lund med forskarkollegorna Lucy Taylor vid Oxford i England och  Auguste von Bayern vid såväl Oxford  och Max Planck Institute for Ornithology i Tyskland. bevis för att kråkfåglar är lika grundläggande pragmatiska inom kognitiva förmågor som människoapor.
Studien gjordes i stor skala och innefattade 36 djurarter och jämförde motorisk egenkontroll för dem alla, vilket visade att den absoluta storleken på hjärnan kunde förutsäga deras prestation. Människoaporna lyckades bäst och bara ett fåtal av de testade arterna var fåglar. Med tanke på fåglars små hjärnor, rent absolut, har de ett väldigt anpassningsbart beteende, deras motoriska egenkontroll krävde därför närmare studier.
Kråkfåglar har den störta hjärnan, relativt sett bland fåglarna, fastän de är små med absoluta mått, samtidigt som de har sådan rörlighet i sina kognitiva förmågor för att vara djur, därför gjordes studien på korpar, Nya kaledonienkråka  och kaja  testades med s k  Cylinder uppgift.
Resultatet visade att kråkfåglarnas prestationer inte gick att skilja från människoapornas, trots deras väldigt mycket mindre hjärnor och att både den absoluta och relativa hjärnans volym är pålitligt för att förutspå förmågan hos fåglar."

Också Vetenskapens Värld tog upp studien  29 april med orden: "Kråkfåglar har mycket mindre hjärnor än människoapor, men är ändå lika intelligenta." Deras slutsats är dock att andra faktorer än hjärnstorleken har betydelse för just intelligensen, "åtminstone när det gäller kråkfåglar. Efter att ha låtit korpar, kajor och Nya Kaledoniens kråkor göra samma intelligenstest som tidigare använts på 36 andra djurarter är lundaforskarna som ledde studien imponerade över hjärnornas effektivitet hos dessa fåglar.
Testet går ut på att placera mat inuti en genomskinlig cylinder och se om försöksdjuret är smart nog att försöka komma åt maten via öppningarna på cylinderns ändar. De mindre intelligenta djuren slår i stället på röret direkt på det ställe där de ser maten precis innanför.
Korparna var bäst i test — samtliga valde att gå via sidorna, trots en hjärna som bara väger 15 gram. Även kajorna och Nya Kaledoniens kråkor gjorde bra ifrån sig, de var i klass med till exempel gorillor.   Den stora frågan är varför kråkfåglar är så smarta.
– Det vet vi inte ännu. Det finns många hypoteser. Det finns till exempel hittills bara ett fåtal studier om fågelhjärnans struktur. Och det är nya studier på gång om hur stort antal hjärnceller kråkfåglar har. De kanske kan ge ett svar på varför de är så speciella, säger doktorand Can Kabadayi till TT."

På Corvidresearch skrev de 28 april om ett brett media-interesse för sin senaste studie om kråkfåglars  kognitiva förmågor  de senaste dagarna. Se gärna intervjun med Can Kabadayi, doktorand och en av författarna här:  Också Huffington post har skrivit fint om studien".
 Odens korpar Hugin & Munin som påstods se allt inom Asa-tron tycks alltså ha legat nära sanningen.

Varför så viktigt med rätt benämning

Nu kommer vi till något helt fantastiskt där mina intressen för konst, vetenskap, medvetande och färg alla kombineras. Det är så fascinerande att det visat sig att vad vi benämner också styr vad vi verkligen uppfattar. Det kallas lingvistisk relativitet och tas upp i Daily mail här. Jag ska föröka förklara det så lättförståeligt det går och översätter: "Studier visar att språket formar vad vi ser genom att det får oss att fokusera [ytterligare ett av mina favoritämnen!] på ett särskilt ting.

Rätt stor skillnad på blått och grönt, eller hur?
 Bild lånad från www.fanpop.com

Blått fanns inte inom grekisk litteratur eller andra antika texter. Därför trodde forskare att den antika civilisationerna helt enkelt inte uppmärksammade färgen. Egyptierna, som var den enda kultur som kunde tillverka blå färger, var också den första civilisation som hade ett ord för färgen blått [enligt artikeln, men jag vet att blått även framställdes i Indien], redan 2500 f Kr. Himba-folket i Namibia har inget ord för blått och försök visar att himbarier (?) har svårt att se skillnad på blått och grönt.

Antika språk hade heller inget ord för blått och forskare tror därför att antikens folk inte ens la märke till att färgen finns. [Här vill jag gärna påpeka färgen petroleum, som jag la märke till, men kallade smutsturkos innan jag fick namnet för ca tio år sedan, men då jobbar jag ju med färger, så det räknas nog inte.] Bevis visar allt mer på att vi måste kunna beskriva något för att verkligen kunna se det. Enligt Business Insiders Kevin Loria, beskrev den grekiske poeten Homeros i Odysséen   det vinmörka havet i ett berömt citat. 1858 räknade William Gladstone, som senare blev Storbritanniens premiärminister, sökte referenser till färg i Homeros Odysséen och fann att blått aldrig nämndes över huvud taget. Svart nämndes nästan 200 ggr och vitt ungefär 100. Rött, däremot, nämns färre än 15 ggr, medan gult och grönt nämns färre än 10 ggr. Det här gäller heller inte bara grekerna; blått finns inte heller i Koranen, antika kinesiska historier och inte heller i de gamla hebreiska versionerna av Bibeln, enligt den tyske filologen vid namn Lazarus Geiger.

Kan du se vilken grön ruta som har en annan nyans än de andra?
 Vi kanske kan upptäcka den, medan Himba-folket, som har många 
olika benämningar på grönt  ser den direkt. Bild lånad från Daily Mail

Egyptierna som kunde tillverka blå färger, [påstås vara] den enda antika civilisation som också hade ett ord för blått. När det blå spreds plockade också fler civilisation er upp färgen [och dess namn], som inte finns att använda färdig i naturen.  
Idag återstår många folk [jag vägrar att använda ordet stam, som Daily Mail gör!] som inte uppfattar blått, som exempelvis himbarierna i Namibia. När forskare visade himbarier en cirkel med 11 gröna rutor och en blå fann forskarna att de inte kunde berätta vad som var största skillnaden på den  blå och de andra gröna rutorna. [Det låter som en sådan där upptäcktsresar-myt som att afrikanska folk inte förstod att en en liten kulle verkade liten för att den var långt borta och inte för att den verkligen är mindre, men det ska det alltså inte vara!] Hursomhelst så har samma folk en väldig massa namn på just grönt [och just det faktumet tar bort min misstanke om feltolkning]. När de visades bilden ovan kunde de också genast upptäcka vilken av dem som skiljer sig från de andra.
En annan studie på ryskspråkiga visade på olika ord för ljust blå (goluboy) och mörkt blå (siniy).

Språklektion: till vänster kan du se de engelska namnen på nyanser 
och till höger visas hur många färre namn för färger det finns på
kinesiska. På engelska är den populäraste basfärgerna blå,
rosa och grönt, medan det i Kina är rött, blått och  grönt  är de
 vanligaste. Bild lånad från Daily Mail

MIT använde 50 personer från Boston-området i Massachusetts, varav hälften var rysktalande. De fann att de var 10 % snabbare på att se skillnaden på ljust (goluboy) blå och mörkt (siniy) blå än att se skillnader mellan blå färger med samma lyster. En separat studie 2014 verkade bekräfta att medan färgerna är desamma över hela världen har de språk de beskrivs inom betydelse för hur de uppfattas. På engelska är den populäraste basfärgerna blå, rosa och grönt, medan det i Kina är rött, blått och  grönt  är de vanligaste.  
En dataforskare ville testa den här teorin och för att göra det skapades grafik som avslöjar hur sällan färg nämns i österländska kulturer i förhållande till i västvärlden. Muyueh Lee från Taipei designade en infographic [grafik för att illustrera information] för att visa antalet namn på färger och nyanser på Wikipedia, först på engelska och så även på kinesiska. Den är inte riktigt representativ då det finns fler engelsktalande användare av Wikipedia, men den avslöjar hur viktiga olika färger är i de olika språken. På kinesiska är 紅 (rött), 藍 (blått) och  綠 (grönt) mest populära basfärger. Färger kan också relatera till ting som lax, sten och tall. Det kan vara avslöjande då rött inom kinesisk kultursfär symboliserar tur och glädje. Det fortsätter att vara populärt i landet och är upptagna av den nuvarande makteliten. I jämförelse är blått, rosa och grönt populärast på engelska,"

Bild lånad från www.casamiriam.n.nu

Varför tycker jag då att detta är så viktigt? Jo, den slutsats jag drar av all denna forskning är att om vi inte benämner något med sitt korrekta namn uppmärksammar vi det heller inte! På precis samma sätt som att de antika grekerna inte kunde urskilja blått från andra färger eftersom de inte sett någon anledning till att det skulle behöva ha något särskilt namn, så kommer vi inte heller att lägga märke till sådant som exempelvis diskriminering eller lukten av krom om vi inte först kallar dem för just det; kromlukt och diskriminerande handling. Det som inte uppmärksammats har därför inte heller kallats något särskilt. Det har ju s a s inte existerat när det inte benämnts. Därför; kalla alltid saker och ting vid sina korrekta namn och finns det inget särskilt namn på något du uppmärksammar så lägg ned möda på att finna ett rättvisande namn för det!

Positivt "negativt" besked

Idag ringde jag min kontaktsköterska i Ystad för att kolla hur planerandet för min operation går (och för att säkerställa att jag inte hamnat mellan stolarna vilket skett någon gång i Jämtland).

Hon tittade i min journal och fann att läkarna i Malmö inte hunnit ta upp mitt ärende idag utan att det istället ska göras nästa måndag. Jag fick också besked om att proverna som togs på tumörerna är negativa, dvs positiva för min del då de är benigna [godartade]. Där fanns alltså inga tecken på cancer, tack och lov!

Jag misstänker att det just därför inte togs upp idag, så nu är det bara att (rastlöst) vänta på först fler prover i Malmö innan det blir dags för operationen.

Jag känner mig oerhört trött och har inte "bara" hjärnvärk utan också ont i magen så därför ska det blivit ofantligt skönt när operationen och allt är klart, vilket nu tycks ske först nästa vecka. Jag ska dock ringa och prata med dem i Malmö imorgon och påpeka de besvär jag har och hoppas därigenom kunna skynda på mitt ärende.

Idag har Greta och jag njutit av sol och värme nere på Gretero och det är sannerligen den vackraste tiden nu! Inte bara min PanTao-persika blommar fortfarande utan nu har även min Sakura slagit ut, liksom mina löjtnantshjärtan! De magiskt vackra kejsarkronorna överst är mammas och jag vill verkligen ha sådana själv också. 

Så underbart att bara vara på kolonin idag; jag varken gödslade upp pallkragar, mitt blivande pär-land eller fixade något i stugan! Kunde dock inte låta bli att rensa lite maskrosor men ändå!