Österlen som konstnärsprovins

Som jag nämnt tidigare var jag på ett riktigt intressant föredrag på Österlen museum om Österlen-konstnärer. på vad de kallar för Fastlagsbulleföredrag; ”Verk av olika konstnärer har plockats fram ur magasinet för att illustrera föredraget om Österlen som konstnärsprovins". I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Sydost fick man föranmäla sig och betala 100 kr, vilket också inkl. kaffe och hembakad fastlagsbulle! Det är länge sedan och jag ber om ursäkt för det. Jag blev lovad hjälp med faktakoll, men det blev bortglömt tyvärr, så nu publicerar jag det utan den.

Spännande särskilt för mig, som ännu inte känner till så många Österlen-konstnärer, men nu berättade Lena Alebo, som även är chef för museet (och koloni-vän) om en massa och sedan berättade även Oline Sörensen historien bakom Österlens Konstrunda, som jag skrev om här.

Tomas Löfström har skrivit mycket om just Österlens konstnärer och han menar att konstnärer alltid varit omhuldade av övriga i samhället här. Han skriver också att det är just ljuset på Österlen som är den gemensamma faktor som lockat konstnärer hit. August Strindberg menade däremot att det är själva luften här på Österlen som "är bemängd med färgpartiklar som också i södra Frankrike".
Ellen Trotzig däremot, som f ö brukar kallas Österlens första målarinna, var här och jobbade efter studierna på Valand och sa sig då mest uppskatta "kärvheten och allvaret på Österlen".

Karl Aspelin bodde i Kivik. där han samlade vänner och kollegor från Konstakademin och Konstnärsförbundet omkring sig därhemma i Villa Solbacken, "med utsikt över Hanöbukten och ateljé i tidstypisk stil". Där bildade han Österlens första konstnärskollektiv, Kiviksskolan, som blev omtalat i landet. Aspelin var även verksam som pastellmålare och tecknare och illustrerade bl a flera av Henrik Wranérs berättelser om just Kivik. Eftersom han var vän med Peder Severin Krøyers arbetade han även i hans ateljé i Skagen.

Karl Aspelin vid staffliet av Ola Gummesson
bild lånad från www.lexikonettamanda.se

Prins Eugen målade mycket på Österlen. Gärna stående med staffliet i diken. Vid ett sådant tillfälle ska han förbluffad ha blivit tillfrågad, av vad jag tror var Simrishamns starke man Valde Bengtsson "Tycker du detta är ett jobb för en karl?".
KE Ehrensvärd "Österlens första konstnär" målade akvareller på båda sidorna av papperen.
Henry Mayne hade sin ateljé i det som nu kallas Paviljongen på Norra koloniområdet. Han tog sig efternamnet efter en engelsk flygare. 

Willie Weberg Fritz Kärfve var valörmålare och Garpe skrev att hans "målningar var som att lyssna på musik" .