Verklighetens Terminator

Jag vet att jag är tjatig om Terminator, men jag tycker att det är så oerhört fascinerande att det vi tyckte var sci/fi på 1980 och 90-talen så här tjugo-trettio år senare är verklighet. Fascinerande och väldigt läskigt...

Denna interaktiva bild hittar du och kan klicka dig runt på här

Illustrerad Vetenskap skriver så här i ett e-mail förra veckan: "Terminator finns i verkligheten Sedan Terminator föddes 1984 har den varit bilden för den ultimata roboten. Nu är verkligheten ikapp science fiction-filmens värld: I dag har robotar många av samma extrema egenskaper som vi känner igen från Y-800-roboten. Nutiden närmar sig Terminator  T-800-roboten från Terminator-filmerna kan stå emot skottsalvor, imitera människoröster och lära sig nya saker. Det kan nutidens robotar också. De egenskaper som man såg som ren science fiction när Terminator-roboten visade sig på biograferna på 1980-talet har långsamt smugit sig in i verklighetens robotteknik. Klicka dig runt på Terminator [här]och lär dig mer om digitala neurohjärnor och syntetisk hud"

Bussa sniglarna på varann!

Nu ska avslöja ett nytt sätt att bli av med mördarsniglar, som jag hittade hos Naturskyddsforeningen. De hade i tidningen Hemträdgården 6/2014 funnit en forskningsstudie som kommit fram till att de tjusiga panter(- eller leopard)sniglarna (nedan) dödar och äter den spanska skogssnigeln som allmänt kallas för mördarsnigeln. 

Leopard- eller pantersnigel på bild lånad

från naturskyddsforeningen.se

Vi bör därför vara rädda om dessa  leopardmönstrade skönheter (som jag hittills faktiskt inte sett i verkligheten än). "Björn Winter, Torfinn Örmen och Petter Böckman från Naturhistorisk museum i Oslo tror sig ha funnit räddningen. På mindre än tre år har en trädgård i Ski kommun i Norge helt blivit av med mördarsniglar. För fem år sedan började Björn Winter forska på leopardsnigeln. Till sin förvåning fann han att den jagar och med hjälp av sina kraftiga käkar och tänder biter ihjäl mördarsnigeln. [Min kursivering] Tidigare studier har visat att leopardsnigeln är aggressiv, men det är först med de nya studierna som man har förstått hur effektiv den är mot mördarsniglar. Precis som spansk skogssnigel (mördarsnigel) är leopardsnigeln en art som ursprungligen inte hör hemma i vår fauna.  Forskarna har tittat på 40 trädgårdar och slutsatsen är helt klar: leopardsnigeln trycker tillbaka mördarsnigeln och minskar drastiskt antalet sniglar." Inte illa va?  

 mördarsnigel på bild lånad från wikipedia.org

"Leopardsnigel, Limex maximus, [sic! Limex] finns i trädgårdar, parker och komposthögar. Leopard- eller pantersniglar som de också kallas, är renhållningsarbetare och äter mest kött men även vissna blad och blommor. De kan bli 20 cm långa och är därmed den största snigelarten i Norden. Färgen varierar från grå till nästan svart. Karakteristiskt är att kroppen är fläckig med diffusa streck i svart, grått eller vitt som går i snigelns längdriktning. Att den är en predator har man vetat sedan länge, men upptäckten att den också dödar andra sniglar kan få stor betydelse. Leopardsnigeln blir könsmogen efter två år, betydligt längre tid än för mördarsnigeln som blir könsmogen redan efter fyra veckor, vilket är en av anledningarna till att den förökar sig så snabbt."

Ställföreträdande solstrålar

Som jag berättat tidigare har jag under många år haft gula paraplyer för att försöka pigga upp mig själv när det är regnigt och grått. Mitt senaste portabla solsken blåste sönder på Kåseberga för en vecka sedan, vilket var olyckligt eftersom vädret inte varit det bästa den senaste veckan.

Som tur var fick jag då mammas gula sydväst, eftersom hon har två och i veckan köpte jag mig även en gul regnrock à la farbror Melker på Saltkråkan.

I Peter Englanders trädgård med hans fantastiska
saffransgula Austinros igår. Jag matchar och vill ha!

Därför kan jag nu ändå vara en ställföreträdande solstråle i framtiden. Paraply har man inte mycket användning av så här nära havet ändå. Det blåser bara sönder förr eller senare...

Växterna talar med den som kan språket

Att växter kan tala om saker visste du säkert inte. De talar givetvis inte med ord, men signalerar däremot vad de saknar. Det gäller alltså bara att lära sig att förstå vad de menar!

Exempelvis tyder gulnande blad hos en växt på att den behöver mer näring. Zucchinin ovan behövde sättas om i en större kruka med mer näringsrik jord, eftersom jag satte fröna i (sandblandad) såjord.

När den sedan satts om i gödslad jord i en pallkrage har dem blommat och nu har några blommor t o m knutut sig och börjat bila själva frukten. Så nu ser jag fram emot en fin skörd av zucchini och kanske kommer jag att äta upp några blommor direkt med.

Grisar i det fria och Beppe på Jamtli

Jag måste erkänna att jag kände mig oerhört glad när jag läste en artikel ur ICAs kundtidning Buffé 5/2015. den handlar om frispringande skånska grisar på Solgården i Östra Ejaröd. Det hade även Beppes dotter CamillaWolgers på Öhn i jämtländska Strömsund under många år och de grisarna såg verkligen ut att leva ett verkligt lyckligt liv under somrarna!
Det är Anna K Sjögren som skrivit och Tine Guth Linse som tagit bilderna till reportaget Ute eller inne? Grisarna får välja. De måste leverera gott fläsk i all betydelser av det ordet!

Grisar på Öhn lånade från www.gardsnara.se

Artikeln i Buffé börjar "Smågrisarna kommer springande genom hagen med klapprande klövar, hela gänget på en gång. Häng med hem till Eva och Mikael Larsson och möt frilandsgrisarna på Solgården i Skåne.--- Alla galopperar ut i hagen igen, halmen yr under klövarna. Att grisar är flockdjur märks tydligt när man ser dem i deras fria miljö på Solgården i Nävlinge ett par mil väster om Kristianstad. Eva och Mikael Larsson driver gården och har fött upp grisar sedan 1988 när de tog över efter Evas föräldrar. " Precis så var det även på Öhn hos CamillaWolgers när vi brukade åka dit för att se hur grisar bör leva-talet redan under 1990. Jag var så övertygad om att jag hade bilder därifrån, men jag kan tyvärr inte hitta dem trots att jag vet att jag tagit massor, utan får därför låna bilderna här.

Bild lånad ur Buffé 5/2015 om grisarna som får springa fritt
på Solgården i skånska Nävlinge. Precis som hos
CamillaWolgers på Öhn i jämtländska Strömsund hade
under många år. De var verkligen lyckliga grisar!

Det är fantastiskt glädjande att läsa att "förra året bestämde sig familjen för att bygga om och starta uppfödning av frilandsgrisar. Det betyder att griskultingarna föds och lever fritt utomhus tills det är dags för slakt efter ungefär ett halvår. 

– Frilandsgrisarna kräver ungefär dubbelt så stor arbetsinsats av oss. Det går åt mer foder och strö än tidigare, men det är värt det. Vi mår bra av att se hur bra grisarna har det i sitt friare liv. Det märks också på deras hälsa; de är friskare nu, säger Mikael Larsson. --- De unga grisarna får skydd för regn och vind i de öppna ladugårdarna. Suggorna med sina kultingar har egna hagar med hyddor som är 4,5 kvadratmeter stora. Dessa har isolerade väggar och breda plastremsor som hänger i dörröppningen för att inte bli för varma på sommaren och bevara värmen från djuren och skapa en behaglig temperatur på vintern.---

– Vissa suggor bökar först undan halmen i den del av hyddan där de tänker lägga sig, och där vill kultingarna inte vara. Vi avlar helst vidare på suggor som gör så; det är deras naturliga beteende, men det kan ha försvunnit efter många generationer av inomhusliv, säger Eva Larsson till Buffé.ETT ANNAT NATURLIGT beteende som frilandsgrisarna får utlopp för är att bygga bo. Det gör vildsvinen i skogen, men tamgrisarna på Solgården drar in grenar och löv i hyddorna."

"Alla svenska grisar har knorr på svansen. Men ICA Selection Frilandsgris
har det extra bra. Med mycket halm, svenskodlat foder och möjlighet att gå
ute året runt är det här ett kött som både smakar gott och känns bra i magen
Bild lånad från ica-selection-gardsgris/

Jag tycker det är härligt att läsa att ICA satsar genom lanseringen av ICA Selection Frilandsgris som "största nyhet under 2015".och att:

– Vi säljer allt vårt kött till ICA och är mycket nöjda med att det står tydligt på förpackningarna att det är frilandsgris från vår gård. Då får konsumenten en chans att göra ett medvetet val och även förstå varför det köttet är lite dyrare, som Mikael Larsson säger i artikeln.

Därifrån kommer i a f jag att köpa allt fläsk hädanefter.

Beppes Godnattstund på bild lånad från
www.jamtli.com

CamillaWolgers studerar f ö på Gerlesborgs kosnstskola i Bohuslän sedan 2014, så Beppe museet och grisfarmen är numer stängda. Beppes Godnattstund flyttar dock in på Jamtli i Östersund 20 juli. Se gärna reportage om det här!

Nya Terminator jag och undrar bara VARFÖR

Som jag berättat tidigare räddade troligen Linda Hamiltons Sarah Connor i Terminator 2 mitt liv, eftersom jag efter att ha sett den började träna för att se ut som henne. Flera läkare har sagt attdet är just tack vare min fysik och min envishet är de två saker som främst gjorde att jag överlevde de skador jag fick efter krocken i december 1993. Min stora fråga är därför varför i herrans namn de ändrat min förebild till att bara vara en "sexig brud" utan personlighet i nya Terminator V-filmen, som exempelvis recenserades i gårdagens Kulturnyheterna.

Bildmontage med gamla och nya Sarah Connorlånat från sjanweijers.tumblr.com

Fredrik Strage  recenserade den i  DN redan 11 juni och jag kan lugnt säga att Terminator utan Linda Hamilton omöjligt kan vara något. Även om jag uppenbarligen aldrig varit lika hängiven som Strage så har jag lite svårt att föreställa mig honom på ett gym, trots att han skriver om "den 29 augusti 1997, dagen då maskinerna utplånar mänskligheten med kärnvapen i Terminator 2. Judgement day, en film som, likt sin föregångare, berörde mig så starkt att oron dröjde kvar i magen flera år efteråt." Jag är helt enig med honom om att "Uppföljarna Terminator 3. Rise of the machines och Terminator. Salvation gjorde mig bottenlöst besviken. Därför tänkte jag till en början ignorera den femte Terminator-filmen." Jag såg inte ens dem förrän de visades på TV och det tänker jag inte göra med Terminator V heller. Jag anser att illustratören Sijan Weijers sammanfattar anledningen till även mitt motstånd till filmen på ett föredömligt sätt.när hon skriver om själva filmaffischen:

Sijan Weijers presenterar sig själv som ovan

"Det har aldrig funnits många kvinnliga hjältar i Hollywoods actionfilmer till att börja med, Sarah Connor (Terminator), Ellen Ripley (Alien), Beatrix Kiddo (Kill Bill)… Det är väl de som finns, antar jag.   Huvudsaken här är att den nya Sarah totalt saknar karaktärens personlighet. det handlar inte bara om att de inte ens brydde sig om att anlita en riktig illustratör till affischen; den saknar helt och hållet innehåll. På originalbilden låg tyngdpunkten på hur rollfiguren beter sig, vilket gör henne verklig. Den antyder att hon har en hjärna som hon använder för sina egna beslut. Hon har ett förflutet, ett nu och en framtid. Hon har en historia, med ärr som hon bär som en tung vikt på sina axlar och är traumatiserad. Hon är en överlevare  som är totalt fokuserad, som laddar vapnet av gammal vana medan hon tänker på annat och planerar för vad som ska ske. Hon är en liten och sårbar person, men hon gör allt hon kan för att förhindra kriget, hon röker en cigarett för att när du är på gränsen till ett mentalt sammanbrott och tror att världen ska gå under så kan du lika gärna göra det. Hon strålar av mod, för mod handlar inte om att vara fysiskt stark (även om hon uppenbarligen tränat som en tok), det handlar om att göra rätt, oberoende av hur rädd du än är. Och hon är verkligen rädd. För att göra det hon måste kräver ett oerhört fokus, medan dina tankar skulle kunna vandra åt tio olika håll. Och det ser man på bilden.  Jag erkänner att jag har fördomar. Jag såg ju filmen, men fortfarande…  Vad håller den nya Sarah Connor på med? Står? Har hon ens några tankar? De verkar inte ha någon betydelse, så länge hon ser sexig ut. Men hon är inte sexig förvi har redan sett bilden tusen gånger. Det är inte en roll, utan ett objekt skapat i Photoshop.   Det vore inte ens rättvist att fösöka jämföra skådespelarna.  Medan Hamilton visar karaktär fick Emilia Clarke antagligen bara order om att stå och se snygg ut, 'så Photoshoppas resten fram'. Det är skamligt. Det finns många talanger i den här produktionen, men till slut har de som styr allt ingen aning om vad de håller på med.   Jag bryr mig om den här karaktären och att se den reduceras till en 'het brud' får det att krypa i mig. Det känns vidrigt att ikonen Sarah Connor bara bli till en 'sexig btud'. Det är som om affishen vill att det är allt jag ska se henne som sexig, men jag vägrar att bara se henne sådan! Jag vill relatera till henne och hennes personalighet. Jag är ju själv kvinna och att tviongas se min favoritfilmkaraktär genom  heterosexuella mäns ögon…Jag känner mig bortstött. Som om den här filmen inte är för mig, utan bara för 'grabbarna' (fast jag har svårt att tro att ens de skulle falla för denna skit)"

Läs hela hennes inlägg på engelska här!

Sommarsolståndet vid Ales Stenar!

I söndags befann jag mig äntligen vid Ales Stenar under sommarsolståndet. Det är ett ögonblick jag drömt om att få uppleva ända sedan jag var ung (det ni), så det kändes inte bara magiskt, utan fantastiskt!

Ja, jag kom faktiskt fram precis vid 16,38, som var själva tidpunkten för just sommarsolståndet (bilden ovan) i år, men precis då var det molnigt.

En kort stund senare blev det dock soligt och jag kunde med egna ögon konstatera att skuggorna från stenarna verkligen föll med 90° vinkel mot stenarna, vilket jag (rent amatörmässigt) uppfattar som ett tecken på att det verkligen är en solkalender à la Stonehenge.

Där var en del människor där. Någon som satt och mediterade vid en av stenarna och en grupp som satt och trummade, men de flesta gick mest omkring och verkade försöka uppleva känslan där. Exempelvis var det några tyska grupper där, men jämfört med trängseln vid Stonehenge (som du kan se om här) var där i det närmaste ödsligt, till min lättnad...

Inifrån själva stensättningen Ales Stenar är utsikten så här mäktig över Östersjön, så det är lätt att förstå varför platsen varit så viktig. Faktum är att det påminner lite om känslan vid Goda Hoppsudden, eller snarare uppifrån Tafelberget ovanför i Kapstaden, slog det mig.

Vid parkeringen i Kåseberga sitter numer stora informationstavlor om monumentet på åsen. Jag vet inte hur länge det suttit uppe för tidigare har jag inte gått upp därifrån.

Nu finns faktiskt forskning som visar på en stor samstämmighet mellan Ales Stenar och Stonehenge, vilket det finns information om på baksidan av informationstavlorna ovan i Kåseberga!

Där kan man bl a läsa att med "Ales Stenar [finns] en tydlig megalitisk koppling till 2300 år äldre Stonehenge". Alltså precis vad jag funderat över och undrat om!

detalj från bilden vid informationstavlan

Här är en närbild av just "Från Stonehenge till Stonehenge Grundplan[en som] avslöjar de geometriska och astronomiska likheterna". (Texten har jag lånat från en pdf-fil om just Kopplingen mellan Ales stenar och Stonehenge:" "Med sin megalitiska yard (MY) som förebild genomförde professor Alexander Thom 1973 den första noggranna uppmätningen av Englands nationalmonument Stonehenge. Tidigare hade Alexander Thom undersökt över femhundra brittiska stencirklar och funnit att man vid byggandet måste ha använt en längdenhet som var 2,72 fot, vilket motsvarar 0,829 meter. 

detalj från bilden vid informationstavlan

Stonehenge med sin stationsrektangel bekräftade denna enhet, vilket också Ales Stenar gör. En tredjedel av de stencirklar som Alexander Thom gjorde uppmätningar i var inte runda, utan hade närmast en geometri som kan härledas från Pytagoreiska trianglar, vars sidor beräknade hela antalet megalitiska yard. Några stensättningar, exempelvis Castle Rigg, hade sin geometri kopplad direkt till astronomiska riktningar för solen och månen, ett förhållande som enligt astronomisk forskning även gäller för Stonehenge."

Jag kom senare på att det intressanta egentligen skulle ha varit att befinna sig där precis när solen gryr och går ned, eftersom det bör vara efter just de två punkterna det är byggt, med tanke på just Stonehenge. Jag kan dock säga att nu behöver jag inte åka dit och kolla det, för all denna nya forskning innebär ju att det (väl?) redan är kollat och verifierat!

detalj från bilden vid informationstavlan

T o m en bild av soluppgången vid sommarsolståndet finns på informationstavlan i Kåseberga (se ovan!)! Jag vet att det tidigare varit ett bråk mellan guiderna där, men det tycks nu vara löst i och med att denna information kommit upp. Det måste ju innebära att Bob Lind bevisats ha rätt om att det är en astronomisk kalender. Annars borde inte informationstavlorna ha fått sättas upp väl? Är det inte häftigt, så säg?!?

Tid och vår ålder

När min snart femtonåriga systerdotter Ängla konfirmerade sig kom vi att prata om upplevelsen av tid. Hon sa att något hänt för "jättelänge sedan" och hennes mormor och moster svarade att "nej, det är kanske fem år sedan bara."

Ovan flätar Ängla sitt hår inför konfirmationen

Eftersom just det är något jag funderat grundligt på, exempelvis under alla de ändlösa timmar jag tillbringat på sjukhus pratade vi ett bra tag om just upplevelser av tidens gång. För Ängla innebär ju fem år en tredjedel av hela hennes liv, medan det för mormor bara är 8% av hennes liv. Därför är det inte konstigt att de upplever tiden så olika.

Slunga salladen

En salladsslunga är bra att ha. Dels kan man slunga salladen torr när man tvättat den, så att inte t ex vinägretten blir vattenblandad.

Dessutom påstås den hålla salladen fräsch och krispig.

TRX - att lägga band på träningen

För en månad sedan skrev jag om att TRX nu finns som gruppträning på gymmet och nu har jag äntligen testat denna oerhört jobbiga träningsform där man främst använder den egna kroppen som verktyg och motstånd. TRX är en förkortning av Total Resistance Exersise och sedan 2012 har jag tränat redcord på egen hand och det är ju väldigt likt det, men alltid bra med nya influenser och pepp från en kunnig instruktör!

Instruktör var Patric (som också är en av de tre ägarna till Wellnez) och han berättade den fascinerande bakgrunden till träningsverktyget. Att det var den amerikanska flottan, Navy SEALs, som utvecklade denna platsbesparande träningsform på skeppen, genom att använda rep och lakan. Jag läser så på TRXs amerikanska hemsida att TRX "grundare och uppfinnare Randy Hetrick tog examen från USC, varpå han tillbringade 14 år inom Navy SEALs som färltjägare. Där innebar förhållandena han inspirerades till att experimentera mad vad han skulle utveckla till vad som skulle bli TRX. Han berättar om 'den smutsiga lilla hemligheten att alla inom Navy SEALs lär sig att sy för att kunna reparera sin utsrustning.' Tidigt under hans karriär brukade han använda de färdigheterna till att skräddarsy och modifiera utrustningen. Vid ett tillfälle använde han sina kunskaper till att lösa ett problem: Hur håller man sig vältränad när man är på resande for?--- Han fick en snilleblixt när han experimenterade med ett gammalt jiu-jitsubälte och några extra fallskärmsselen som han hängde sytt ihop för hand och hängde över dörren. Han upptäckte då den ändlösa allsidigheten med det han just tillverkat. Han kunde ro, göra pull-ups och chins, pressar och en uppsjö andra styrkeövningar." 2001 satte han igång tillverkningen och resten är, som man säger, historia. 

Grejen är dock den att även om Randy Hetrick  inte kände till det (och det inte direkt är allmänt känt) så har just Redcord, som jag "låser" ovan, enligt sin hemsida "över 20 års erfarenhet av smärtbehandling och rehabilitering," De fortsätter "Redcord är den gemensamma nämnaren mellan hälsovård och ett aktivt liv." Något jag skulle ha enorm nytta av, men hittills inte haft en aning om! Läser därför vidare "Redcord® är den ledande leverantören för lösningar för funktionella träningsövningar. Lösningarna kommer att förstärker fysisk funktion och allmänt välbefinnande precis som idrottsprestationer.--- Redcord används av terapeuter, vanliga människor och atleter över hela världen för att  rehabilitera funktionella aktiviteter, förebyggande av skador och träningsprestationer," Neuromuskulär aktivering kallas det på deras svenska hemsida. "Genom sin unika behandlingsmetod, Neurac – Neuromuskulär aktivering, kan Redcord erbjuda en lösning för framtidens rehabilitering där fokus ligger på orsaken till problemen istället för på symptomen. Utvecklandet av metoden och tillhörande utrustning bygger på vetenskapliga studier och mångårig erfarenhet av rehabilitering och elitidrott. Rehabiliteringen sker med speciellt utvecklade övningar i Redcords slingor som syftar till att återställa smärtfria rörelsemönster och uppnå funktionell förbättring.

Se där hänger jag och pressar allra längst till höger!
Bild lånad från Wellnez

Med Redcord behandlas och tränas människor i alla åldrar och på alla nivåer. Behandlingsmetoden fungerar på såväl äldre människor med neurologiska besvär som på elitidrottare i behov av rehabilitering." Ytterligare anledning för mig att fortsätta med det alltså!

Sommarsolståndet

Majas fina sol

Imorgon är det sommarsolståndet alltså den tidpunkt när solen står som högst på himlen under årets längsta dag. Just i år infaller det imorgon kl 16,38. Då tänker jag därför befinna mig vid Ales stenar. för att bevittna hur solen står vid precis den tidpunkten och om teorin om att det är en solkalender verkar stämma.

Kerstin Perssons bild av Ales stenar 21 december nästan vid vintersolståndet 

Sommarsolståndet innebär solen når zenit över Kräftans vändkrets i Sahara och då "vänder det och blir mörkare och mörkare", som pappa alltid påpekat till min och mina systrars stora irritation  Redan dagen efter blir dagen en aning kortare och solskivan går mot Stenbockens vändkrets på det södra halvklotet. Jag ser inte fram emot att det blir mörkare och blir vinter, kanske är det därför jag tycker att det är roligt med den här bilden med Buddy ur julfilmen Elf just nu:

"Bara 27 fredagar kvar till jul",  Buddy längtar...

Att sommarsolståndet och midsommarafton numer så sällan sker samma dag beror på att det beslutades 1953 att just midsommarafton alltid ska infalla en fredag, mellan den 19e och 25e juni. Ett "riktig midsommaraftonsfirande" då det också är sommarsolståndet skedde senast 2013.  

Bild lånad från  www.dn.se/

Tidigare firades midsommarafton den 24 juni, eftersom den kristna kyrkan beslutade redan på 300-talet att det skulle ske på Johannes döparens dag, som därför fick bli midsommardagen i Sverige. Därför skedde firandet av midsommarafton den 23 juni ända tills 1953, då det nuvarande midsommarfirandet infördes. I Norge och Danmark firar man inte midsommar utan istället det kristna Sankt Hans, vilket i Jämtland blev Jensmäss.

bild lånad från www.smhi.se

Det ska verkligen bli spännande Ales stenar vid imorgon!

Glad midsommar!

... med en film för dem som inte känner till det:

Swedish Midsummer for Dummies

Skiva mango enklast

Att skiva mango är något jag alltid tyckt är så oerhört bökigt, men med en sådan här skalare, som de använder i t ex USA o Sydafrika till potatisar och allt möjligt går det riktigt bra.

Sedan är det bara att skiva den tunt med samma skalare också; jättesmidigt!

Det var kocken Paul Svensson som tipsade om det i Gomorron Sverige.

Vatten drickbart för att vattna ätbart

Det jag odlar för att äta vill jag vattna med färskt dricksvatten istället för åvattnet (som ibland har vinföroreningar).

Därför hämtar jag kanna efter kanna från pumpen med dricksvatten, medan jag vattnar resten med det ur slangen, som kommer från Tommarpsån. Jag förstår inte varför de andra verkar vattna även sina grönsaker osv med åvattnet.

Naturligtvis tar jag också reda på regnvatten i tre tunnor så det är allra bäst att vattna med. Ovan en, där det uppenbarligen dränkts ett spindelnät,

Grönkålschips är båda goda och enormt nyttiga

Härom dagen skördade jag för första gången på kolonilotten!

Väldigt enkelt gjorde mamma Grönkålschips av den så här
Sätt ugnen på på 250°. Tvätta
1 grönkål
Låt den torka ordentligt (här kan det vara bra med en salladsslunga) och ta bort hårda stjälken i mitten av bladet.
Blanda ihop
rapsolja 

salt (och ev valfri krydda )
Riv ev. grönkålen i lagom stora bitar och lägg allt i en bunken med olje- och saltblandningen och kör runt allt. Lägg grönkålschipsen på en ugnsplåt med papper på, sätt in i mitten av ugnen och sänk till 225°. Grädda i 5-10 minuter, tills det börjar poppa. Ta ut och avnjut goda och nyttiga chips!

Det var grönkålen, som jag fått förodlad som nu var färdig så att jag sedan kunde sätta ut förodlad zucchini och gurka från växthuset på den platsen.

Så gott att jag nästan genast åt upp allt. Tur att det bara är nyttigt på alla sätt och visa. Nu har jag satt fler grönkålfrön och hoppas på ännu en skörd före vintern!

Rutcha ut i livet!

Så här i examenstider måste jag berätta om en fantastiskt rolig tradition när man går ut grundskolan på Kastalskolan i Brunflo, där jag gick mellan- och högstadiet.

Traditionellt åker niondeklassarna ned för en planka när de fått sina betyg och klassföreståndaren skjuter på. Det är en sådan fullträff symboliskt att få rutscha ned i livet ut på skolgården där släkt och vänner står och väntar med plakat, blommor och presenter! Perfekt fototillfälle för lokaljournalister också och jag minns hur jag såg fram emot det. Jag har aldrig hört om någon liknande traditionheller och är så glad över att ha varit en del av den.

Här är jag precis på väg att kliva upp på plankan med hjälp av
min ena klassföreståndare Ingvar Ericsson 1986. (Kläderna har
jag fortfarande och blusen använder jag ibland, medan kjolen
är rätt trång numer.)

Jag har länge varit nyfiken på historien bakom, som jag inte kan minnas att jag någonsin hört. Jag påmindes om det när tidigare klasskompisar som bor kvar visade bilder på sina barn på plankan på Facebook och kunde inte längre stilla min nyfikenhet. Jag skrev därför och frågade på Facebook-sidan Brunflo-minnen.
Ganska snart fick jag precis de svar jag sökte: "Min pappa Bengt var som elev med och byggde kanan 1963 och det var den första årskull som ruschade ut genom fönstret! Så den traditionen har levt vidare i 52 år än så länge..." Nästa kommentar kom från en som var med då: "Jag kan bara säja att min klass var dom första som fick åka rutchkana ut 1963.Då var banan högre från 2:våningens fönster och alltså från lärarrummet! Spännande som tusan att vår huvudlärare stod nere och tog emot oss med en kram och betyg. Rektor var Birger Åhlén och lärare Bo Storm [som var rektor på min tid]. De kan säkert ha bidragit med detta roliga minne med att rutscha ut ur 9:an.Vi var dessutom dom första som gick 9 år.

Som sagt en fantastisk tradition som fortfarande lever vidare! Ovan rutschar min syster Mia ned, nedputtad av sin klassföreståndare Karl-Erik Eriksson 1988. Jag hade också Karl-Erik i svenska.