Tack och lov!

Jag ber om ursäkt för denna bloggpaus! Den beror främst på att jag känt mig stressad men jag har även varit på min sista utvärderingsperiod på Orupsjukhuset. Det har varit väldigt bra, om än arbetsamt.
Nu är jag på väg norrut för min systerdotter Änglas konfirmation på söndag, så jag kommer inte att återgå till dagligt bloggande på ett tag, utan vill bara visa ett levnadstecken.

Samtidigt äter jag idag min sista penicillin-tablett efter att Greta bet mig och just det har gjort mig oerhört tacksam för just antibiotika. Innan jag åt den var handen dubbelt så stor och det kändes som om skinnet skulle späckas av att det dessutom gjorde så ont.
Tack och lov för penicillinet och antibiotikan! Vilket fruktansvärt slöseri det egentligen är med överutnyttjandet av detta fantastiska till exempelvis djurindustrin "i förebyggande syfte" och att det pumpat ut i orenat vatten i t ex Asien. Allt detta som gjort att det utvecklats antibiotikaresistenta bakterier som inte går att behandla.

Redan jag fick penicillin första gången som nioåring mot lunginflammation har jag verkligen varit tacksam för denna fantastiska upptäckt varje gång jag varit i behov av det. Tack för att jag lever här och nu och kan döda bakterieinfektioner med det!