SIDOR

måndag 13 april 2015

Framtida odling vertikalt

30 mars läser jag i DN om hur svenska Plantagon tillsammans med Sweco, Tekniska verken, Saab och Linköpings kommun utvecklat en idé om att odla urbant och vertikalt. Spännande tycker jag och citerar:
"Framtidens bönder kommer att odla vår mat inne i hållbara storstäder med hjälp av en svensk innovation – det vertikala växthuset. Det är svenska Plantagon utvecklat [sic!] tillsammans med SwecoTekniska verkenSaab och Linköpings kommun.
Sveriges första vertikala växthus ska resas i Linköping och bygget beräknas starta i höst. Konceptet är en vidareutveckling av de stora odlingsanläggningarna som används i dag – i stora växthus odlas det bokstavligen på löpande band.
Owe Pettersson, operativ chef på Plantagon, berättar att bondens arbete kommer att bli ännu mer tekniskt. Det ska bli mer och mer ovanligt med bönder som åker ut på åkern och sätter sig i traktorn för att bruka jorden.  
"En modell visar hur odlingen i växthuset i Linköping ska
se ut. Ann-Louise Lökholm-Klasson är vd för Sweco
installationskonsulter." Bild lånad ur DN
– Redan nu finns det odlingar på jättelånga rullband, säger han. De finns framför allt i Nederländerna. Våra växthus bygger på samma princip. Skillnaden är att växterna inte åker runt utan uppifrån och ned. Att odla på höjden gör det möjligt att flytta matproduktionen in till trånga städer. Stadsbönderna kommer att kunna sälja grödorna direkt till kund och på så sätt undvika långa transporter och mellanhänder. [Genomgående mina kursiveringar.] Men det nya sättet att odla på innebär också nya utmaningar. Owe Pettersson förklarar att klimatet i en hög struktur är svårare att hantera än i ett traditionellt växthus.
– Det är en naturlag att varmluft stiger, säger han. Det måste vi ta hänsyn till i ett vertikalt växthus.
Ann-Louise Lökholm-Klasson vd för Swecos installationskonsulter, menar att även yrket kommer att utvecklas. En stadsbonde i ett vertikalt växthus behöver kunna lika mycket om växterna som om byggnadens olika styrsystem.
– Det är ett möte mellan bonden och ingenjören, säger hon. Lösningen i sig är komplex, men det är inte så svår teknik vi pratar om. Det mesta finns redan Det handlar om hur vi kombinerat det.  Odling på löpande band sker med hjälp av så kallad hydro­kultur – en sorts jordlös odling där närings­ämnena som växten behöver tillförs genom en vattenlösning. Värmen, vattnet och energin i växthuset cirkulerar i ett slutet system. Allt återvinns och nästan inget går till spillo. Husets vinklade glasfasad gör att man tar vara på solenergin. När solen inte skiner finns ett system med led-belysning som förser plantorna med ljus i precis rätt färg och våglängd.
– Stadsbonden är någon som förstår växterna, som kan göra tester och avgöra om de behöver annan näringstillförsel och annat ljus. Personen måste skörda exakt när det behövs och kunna styra systemet som reglerar luftfuktighet, temperatur och löpbandets hastighet, säger Ann-Louise Lökholm-Klasson.  Byggnaden i Linköping ska bli ett så kallat multifunktionellt hus. Växthuset ska täcka byggnadens södra fasad. På norra sidan ska det byggas kontorslokaler. Enligt Owe Pettersson kan man kombinera vertikala höghus med flera typer av verksamheter och anpassa dem efter platsens specifika behov. Han menar att stadsbonden kommer att ha hand om en central del av framtidens hållbara städer.
– Vi lever i en tid där klimatförändringar slår ut matproduktion, säger han. Så som det ser ut i dag kommer det att bli brist på vatten framöver. Stadsjordbruk innebär bättre stadsplanering och en mer hållbar stadsutveckling."
ett exempel på hydro­kultur
bild lånad från 
www.keywordpicture.com
"Växthuset i Linköping Maten i Sverige går igenom fyra fem mellanhänder från bonde till konsument. Dessa kan i teorin slopas i och med att odlingen flyttas till städerna. Växthuset kommer att ligga i närheten av en biogasanläggning. Det kommer att vara möjligt att ta vara på anläggningens värmeöverskott och koldioxidutsläpp i växthuset. I ett så kallat multifunktionellt växthus kan man även ta vara på den koldioxid som människorna i kontorsbyggnaden andas ut samt den värme som produceras på kontoret. Det kommer att odlas cirka 400 ton mat per år i växthuset (främst kålsorten pak choi). Det är cirka 11 gånger mer än vad som går att odla platt på samma markyta. Nästan inget vatten kommer att gå till spillo tack vare växthusets slutna vattensystem. Plantorna kommer att förgro i 7 dagar. Sedan ska de åka på rullbandet i 28 dagar. Plantorna ska åka från byggnadens översta våning och skördas längst ned. Man kommer att kunna odla 10–11 cykler per år. Varje dag kommer det att finnas nya plantor att skörda. Fasaden som man ska odla i kommer att ha en markyta på 700 kvadratmeter och en odlingsyta på 4 000 kvadratmeter. Produktionen av mat i världen Världens befolkning beräknas öka till över 9,5 miljarder fram till 2050. 66 procent av världens befolkning beräknas bo i städer 2050. Det motsvarar cirka 6,3 miljarder människor. 80 procent av världens odlingsmark används redan. Det slängs cirka 1,3 miljarder ton mat runt om i världen varje år." 
Det måste jag säga verkar oerhört hoppingivande! Om man bortser från oss på landsbygden, vill säga...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar