Vanliga grönsaker innehåller i genomsnitt bara en sjättedel så mycket mineraler som de gjorde i början av 1900-talet.
• i vete och korn minskade proteinkoncentrationen med mellan 30 till 50 procent från 1938 till 1990 i USA. • halten av sex olika mineraler har minskat med 22 till 39 procent i fjorton allmänt odlade vetesorter som utvecklats under de senaste 100 åren.
• kalciuminnehållet i broccoli har i genomsnitt minskat till en tredjedel av vad det var 1950 (12,9 till 4,4 mg per gram torrvikt enligt amerikanska Jordbruksverkets [USDA] data för näringsämnen 2003). • det genomsnittliga dagsintaget av magnesium är numera en femtedel av vad det var i början av 1900-talet, varför många har magnesiumbrist. Det leder bland annat till ökad stresskänslighet och benskörhet.
• näringsinnehållet som fanns i en apelsin 1948 motsvaras idag av 40 (!) apelsiner.
• ekologiskt odlade frukter, grönsaker och sädesslag innehåller nästan dubbelt så mycket antioxidanter som traditionellt odlade visar det stora brittiska forskningsprojektet Quality Low Input Food Project (QLIFP).
• om man äter en måltid med ekologisk mat så motsvarar det två måltider med konventionellt odlad mat från näringssynpunkt. Så mycket mer näring finns i ekomaten!
• brist på vitamin B12 förekommer hos nästan en fjärdedel av alla mellan 60 och 69 år och hos nära 40 procent över 80 års ålder enligt en omfattande undersökning. Brist på vitamin B12 är 300 procent vanligare bland människor som inte äter vitamintillskott.
• ett minskat intag av skräpmat leder till högre intelligens enligt studier från Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston.
• barn får högre IQ och presterar bättre i skolan medan både mobbing och kriminellt beteende minskar när skräpmaten byts ut mot näringsrik mat eller barn får kosttillskott, visar studier i Kalifornien och New York. – Ur Nya Självläkande människan, © Sanna Ehdin Anandala 2014
Även New York Times skrev 2013 en stor artikel om detta under rubriken Breeding the Nutrition Out of Our Food [Förädling så näringen försvinner ur vår mat]. Där berättas bl a : "Varenda frukt och grönsak i våra butiker har en egen unik historia om näringsförlust har jag upptäck, men det finns två gemensamma teman. Genom åren har våra förfäder bönderna valt ut den minst bittra plantan att odla. Det är känt att många av de nyttigaste phytonutrients [naturliga kemikalier] har en bitter, sur eller kärv smak. För det andra föredrog de tidiga bönderna växter med relativt låg fiber halt och högt innehåll av socker, stärkelse och olja. Dessa lågenergi plantor var angenäma att äta och gav kalorier vi behövde för det ansträngande liv vi då levde. Ju godare våra frukter och grönsaker blev fisk de dock färre fördelar för vår hälsa." Vilket förklarar hur denna utveckling kunde ske naturligt innan vi började med konstgödning i slutet av 1800-talet.
– Det kan låta konstigt men faktum är att vi inte vet särskilt väl hur mycket näringsämnen som finns i maten, säger Irene Mattisson, ansvarig för Livsmedelsverkets kostdatabas i SvD. Analyserna är dyra, definitionerna skiljer sig mellan länder och forskningspengarna går till annat.
Forskare vid Texas-universitetet i Austin hade 2006 använt det amerikanska Jordbruksdepartementets databas för att få en bild av hur näringsinnehållet i 43 vanliga frukter och grönsaker förändrats mellan åren 1950 och 1999, med avancerade metoder. I Journal of the american college of nutrition publicerades slutsatsen. Det blev en statistiskt säker minskning av sex av 13 undersökta näringsämnen: protein, kalcium, fosfor, järn, riboflavin och c-vitamin. En försiktig bedömning visade att halterna av riboflavin minskat med 38 procent medan övriga näringsämnen sjunkit med mellan 6 och 16 procent. Minus noterades även för A-vitamin, niacin och fett men förändrade mätmetoder gjorde dessa resultat mer osäkra. Det gäller även en observerad ökning av energi- och kolhydratinnehållet. ---
– Resultaten visar på en betydande förlust av mineraler i varje undergrupp av livsmedel som undersökts, förklarar David Thomas i ett mejl till SvD. Idag måste man äta fyra morötter för att få i sig lika mycket magnesium som en morot gav 1940.
– Särskilt oroande är minskningen av olika spårämnen. David Thomas rapport har vållat debatt i England om hur utarmning av råvaror bidrar till övervikt och ohälsa. Men varken Livsmedelsverket eller Sveriges lantbruksuniveritet SLU, har studerat frågan [2006 alltså].
Livsmedelsverket brukar vara så sena på bollen, men på deras hemsida hittar jag nu i a f blot fem år gamla I ”Matkorgen 2010" (...) "har Livsmedelsverket analyserat innehållet i en typisk svensk 'matkorg' – hur mycket näring den innehåller och hur mycket skadliga ämnen.
Skillnaderna i näringsinnehåll är små jämfört med de matkorgsundersökningar som gjordes 1999 och 2005, och i stort sett innehåller maten tillräckligt av de näringsämnen vi behöver."
Hos SLU hittar jag två hänvisningar; Näringsfattigare grödor i framtiden, främst p g a växthusgaser(?) och att Näringsinnehållet i ekomjölk skiljer sig tydligt från konventionell på så sätt att det nu är statistiskt säkerställt att ekologiska mjölkprodukter i genomsnitt bl a har "1 % mer mättade fettsyror, 3 % mer fleromättade fettsyror (PUFA), 64 % mer omega-3 fettsyror, 27 % mer konjugerad linolsyra (c9,t11-CLA) och 73 % resp 58 % mer av de långkedjade fleromättade fettsyror EPA och DPA än konventionella mjölkprodukter. Konventionella mjölkprodukter innehöll bland annat 4 % mer enkelomättade fettsyror och 18 % mer omega-6 fettsyror än ekologiska mjölkprodukter. Förhållandet mellan omega-6 och omega-3 fettsyror var i genomsnitt 4,3 i de konventionella och 2,4 i de ekologiska mjölkprodukterna."
[Genomgående mina kursiveringar] Så nu vet ni det och jag har också lärt mig mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar