Att "läsa andra"

Under ett drygt årtionde efter min olycka hade jag oerhört svårt för att "läsa andra" människor. Något som jag upplevde som oerhört besvärande eftersom jag under hela mitt liv tidigare kunnat göra det. För några månader sedan insåg jag till min oerhörda glädje att jag inte längre har det problemet. Jag började därför att fundera över vad som förändrats hos mig själv nu jämfört med tidigare när andras reaktioner så ofta kom som totala överraskningar för mig.

Att läsa andra som en bok är ett eget montage

Det slog mig att det inte bara är en fråga om att spegla eller vara på samma frekvens som andra, vilket är oerhört viktiga ingredienser i den här typen av "läsning". Jag skulle vilja påstå att det handlar om att vara  uppmärksam på omgivningen så att man kan anpassa sig till den.

Här på Österlen hälsar t ex alla på varandra även om man inte har träffats tidigare, men det intressanta är att med "alla" menas i det här fallet oftast inte de som är inflyttade. När man möter någon lägger man snart märke till om hen tittar till, då är det tecknet på att nu ska vi hälsa på varann gärna med ett leende. Om personen ifråga istället inte alls uppmärksammar att det kommer någon kan man vara säker på att hen inte är infödd Österlenare och därför inte heller hälsar. Mitt tips är därför att vara uppmärksam på hur andra beter sig för att på så sätt kunna uppträda likadant och på så sätt passa in.

Excentrisk är ett ord tråkiga människor använder för att
beskriva någon jag tänker på som intressant
/fantastiska Diana Vreeland,
som var redaktör för både Harper's Bazaar och Vogue

Om du nu inte hellre vill vara excentrisk givetvis, vilket är både mycket värdefullare och intressantare!