Är det "synd om männen" nu?

"Stackars alla män", för att använda samma retorik som regeringens utredare Svend Dahl, som för snart ett år sedan tyckte alla pojkar sviks av samhället pga eras dåliga skolresultat. Att flickor inte ens fått undervisning under årtusenden refererade ingen av de rapporterande journalisterna ens om. Varför skriver jag då det nu? Jo i söndags fanns i DN en artikel av vetenskapsjournalisten Karin Bojs med titeln Året när kvinnor bröt igenom vallar om 2014. Den pryds av porträtt av tre av de framgångsrika kvinnor hon skriver om, så de bilderna lånar jag här:

Agnes Wold på foto: Foto: Joakim Roos

Jag citerar (givetvis med länkar för den som vill kolla närmare på något): "1 Radioprogram, Nobelpris, matematikpris och ett högt chefsjobb. Se där några milstolpar från år 2014 som visar hur vetenskapsvärlden blir mer jämlik.
Hennes sommarprogram [där hon f ö sa en mening jag tycker är en av de mest intelligenta jag hört: 'Det finns en farligt uttryck som heter konsensus, det betyder att alla tycker samma sak.--- Att det råder konsensus i en fråga betyder ALDRIG att det är rätt!"'] i Sveriges Radio blev så lyckat att hon dessutom fick göra ett vinterprogram härom dagen. 2014 blev året när Agnes Wold – professor i bakteriologi från Göteborg – på allvar slog igenom hos den svenska allmänheten. Överallt hör jag vänner och bekanta citera hennes bitska ord om städningens överdrivna rykte.
I forskarkretsar har Agnes Wold varit en kändis sedan 1997. Det var då hon och kollegan Christine Wennerås publicerade en artikel i tidskriften Nature. Med oantastlig matematik visade de att en kvinnlig forskare behövde vara 2,6 gånger duktigare än en man för att ha samma chans att få en forskartjänst.
Deras studie gällde dåvarande Medicinska forskningsrådet i Sverige. Agnes Wold och Christine Wennerås visade att de två faktorer som vägde tyngst för att få tjänsterna var manligt kön och att ha samarbetat med dem som delade ut pengarna. Inte, som man skulle kunna tro, antal publicerade forskningsartiklar eller antal gånger som artiklarna hade citerades av andra forskare.
Numera redovisar Vetenskapsrådet varje år exakt hur mycket pengar som går till män respektive kvinnor. Det har blivit mycket mer rättvist. Men det finns fortfarande en skriande könsskillnad när det delas ut extra stora anslag till forskning som kallas 'excellent'.

Fabiola Gianotti på foto:Salvatore Di Nolfi

Under år 2014 har vi fått se flera exempel på excellens hos kvinnliga forskare. En av årets tre Nobelpristagare i medicin var till exempel kvinna – den färgstarka May-Britt Moser. Hittills har bara elva kvinnor fått Nobelpris i medicin. I kemi och fysik ser det ännu värre ut, med fyra respektive två pristagare.
Därför har det stor symbolisk betydelse att ett chefsjobb, som mycket väl kan vara världens tyngsta chefsjobb för en fysiker, i år har gått till en kvinna.
Från och med år 2016 blir italienskan Fabiola Gianotti högsta chef för Cern, det europeiska partikelfysiklaboratoriet. De senaste åren har hon varit talesperson för en av de två forskargrupper som letar efter Higgspartikeln. Fabiola Gianotti gjorde ett bejublat framträdande när hon presenterade de allra första beläggen för att Higgspartikeln faktiskt finns. Extra populärt var att hon använde det barnsliga typsnittet Comic Sans. För att våga vara så lekfull krävs gedigna kunskaper och stort självförtroende. Det lär Fabiola Gianotti behöva på sitt nya jobb.

Maryam Mirzhakani på foto: AP

Ännu mer sensationellt än naturvetenskapliga Nobelpris är en Fieldsmedalj till en kvinna. Det har aldrig hänt tidigare. Och då har ändå världens finaste matematikpris delats ut sedan 1936. Bland årets fyra pristagare finns Maryam Mirzhakani, uppvuxen i Iran och numera verksam på Stanforduniversitetet i USA. Det är mycket intressant att läsa intervjuer om hennes utbildning på en flickskola och hennes sena upptäckt av ­matematiken.
I somras publicerade en grupp svenska psykologer, under ledning av Agneta Herlitz på Karolinska institutet, en stor sammanställning i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS. Deras resultat kan kännas hårdsmälta, men vetenskap handlar om att förutsättningslöst ta till sig fakta, inte att bekräfta sina gamla fördomar.
Agneta Herlitz och hennes medarbetare visar att kvinnor presterar bättre och bättre i takt med att inkomster, hälsa, utbildning och jämställdhet ökar i landet där de bor. När det gäller att minnas vad man har varit med om, så kallat episodiskt minne, blir könsklyftorna större än tidigare, eftersom kvinnorna har gått om männen så mycket.
För det som kallas numerisk förmåga minskar klyftan. Men kvinnor ligger fortfarande efter, även i de mest jämställda samhällena.
Det ska bli intressant att se hur resultaten ser ut om tjugo år, när flickor som växer upp med förebilder som May-Britt Moser, Fabiola Gianotti och Maryam Mirzhakani har blivit vuxna"
Var det någon som sa att feminism är onödigt nyligen?