SIDOR

onsdag 1 oktober 2014

Magnolia, du sagolikt vackra

Magnolia är en växt jag verkligen älskar och nu har jag en egen praktmagnolia, som jag bara längtar tills den börjar blomma i vår!
Att just kunna ha en egen sådan är en stor anledning till min flytt hit till Österlen! Den är ju så häftig som blommar tidigt på nästan helt kala grenar.
Något annat häftigt med den är att den får frukter som ser ut, som den ovan. När den sedan ramlar av torkar den och de krapplack-färgade fröna som ser ut nästan som plastpärlor (se nedan) kommer fram.
Det syns verkligen att den fanns redan under dinosauriernas tid, eller hur?
Du kan läsa massor om hur du lyckas med din Magnolia här! Jag lånar lite därifrån:
"Planteringsråd  Gräv en c:a 60 cm djup men minst en meter vid grop  Fyll på i botten med okalkad torv, barkmull, rhododendronjord,lövkompost och/eller barrförna. Blanda med mineraljord. Skapa en liten kulle i mitten av gropen för att undvika att planteringen sjunker efter en tid.  Ta ut jordklumpen ur krukan. Snurra upp ev. rotsnurr i en balja med vatten. Placera rotfklumpen på den lilla kullen, bred ut rötterna och fyll gropen med jord jordblandningen. Vattna.  Se till att hålla planteringen fuktig tills magnolian är ordentligt etablerad. Det tar tre år.  Gå inte på området närmast stammen, rötterna är mycket ömtåliga.  Gödsla försiktigt och endast på våren. [Min kursivering]
Såväl äppelträd (som här IngridMari), Magnolia
m fl surbäddsväxter bötlades före planteringen
Välj rätt magnolia för ditt klimat!  Det går utmärkt att odla magnolior upp till Mälardalen. Längre norrut är det svårare och längre söderut lättare att få magnlior att överleva, trivas och blomma. Bor du nära havet eller en större sjö har du sannolikt bättre mikroklimat än i omgivningen.  Olika magnolior har olika härdighet. De vanligaste härdiga arterna är stellata och kobus (båda vårblommande) samt acuminata, sieboldi, obovata och tripetala (sommarblommande). För arterna gäller dock att härdigheten varierar från individ till individ.
---Viktigt för härdighet är att magnolian avhärdar i god tid före vintervilan. Det innebär att årets tillväxt av magnoliorna ska hinna förvedas innan frosten kommer. Ett sätt att öka härdigheten i kalla områden är att inte gödsla efter maj och att undvika långtidsverkande gödsel. [Min kursivering] Vid problem med tjäle  Djup tjäle är ett problem för magnolior. Ovanjordsdelen vaknar till liv på våren utan att rötterna kan leverera vatten. Närhet till underliggande berggrund minskar dessa problem. Det går även att gräva ned stora stenar under planteringsgropen eller att blanda upp planteringsjorden med småsten och Lecakulor.
Mors magnoliaknopp i Brunflo kom först i juli
Skapa surjordsbäddar De flesta magnolior trivs bäst i lucker fukthållande och svagt sur jord. Ett fåtal klarar av alkalisk (kalkhaltig) jord. Porös fukthållande jord innehåller mycket organiskt material varför planteringsjorden brukar sjunka ihop avsevärt med tiden. Ett bra sätt är att skapa en upphöjd bädd gärna infattad med sten eller torvblock eller dylikt. Detta är även ett utmärkt sätt att skydda magnolior mot att man går på de utomordentligt känsliga rötterna. Gör underplantering samtidigt med planteringen av magnolian!
Magnoliazonerna  De flesta magnolior finns i Skåne, längs Västkusten upp mot Göteborg. Men även nära Vänern och Mälaren finns många magnolior, liksom i Stockholmstrakten. Längre norrut tunnar det ut och blir svårare.  Om man jämför magnoliaodling i mellersta Sverige med odling i Skåne och på den europeiska kontinenten finns det en stor fördel med nordlig odling. Ju --- tidigare blomning desto större är risken för väderbakslag med frostnätter. Då blir de undersköna rosavita praktmagnoliorna fult brunsolkade. I Holland och Belgien är detta ett ännu större problem än i Skåne. I Stockholmstrakten däremot, är risken för bakslag mindre eftersom blomningen kommer igång senare.
Vårvintern är farligast  Många tror att magnolior är så ömtåliga att de behöver kläs in på vintern för att överleva i Sverige. Så är det verkligen inte. Och det är inte heller vintern som utgör den största faran. Det är vårvintern. Ordentlig värme i februari, följd av stark kyla i mars, är inte bra för magnolior. De drar igång i värmen, och får sig sen en snyting när de är som ömtåligast. Knopparna skadas och blomningen blir sämre. Stora temperaturskillnader på våren kan också orsaka barksprängning, som kan bli fatal.  Skaderiskerna minskar om man planterar magnoliorna i lägen där de är så långt möjligt är skyddade för vårvintersol.  
Vanliga problem  1. Förr torrt under etableringstiden. Plantan kommer aldrig igång eller tynar bort. Det tar c:a tre år för en magnolia att etablera sig. Vattna under varma torra sommarperioder.
2. Rötterna skadas. De ligger ytligt och och sträcker sig långt ut. De går av om man trampar eller gräver kring plantan.
3. För hårt packad jord. Magnolior  vill ha luftig jord.
4. Plantorna står vått. Rötterna får inte tillräckligt med syre och ruttnar.
5. Barksprängning. Nordamerikanska odlare har funnit att de i sig mycket härdiga gula hybriderna lättare drabbas av barksprängning än andra sorter. Beror oftast på omväxlande värme och stark frost under vårvintern. Vi brukar skydda stammarna med aluminiumfolie under vårvintern."
Lycka till!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar