SIDOR

onsdag 10 september 2014

Kompostera mera

Härom dagen hjälpte min far mig att göra klart komposten. Som nedan blev det bakom växthuset på Gretero-kolonin.
Jag tycker det är oerhört konstigt att inte ha en kompost när man odlar, så jag förstår inte hur de kunnat klara sig utan. Med en sådan kan man ju med lite tid förvandla avskrädet från odlingarna till näringsrik och helt livsviktig jord. Dessutom gör man samtidigt en miljöinsats som också spar en massa pengar. Därför tycker jag verkligen att det är viktigt att kompostera mera.
Förvandlingen från avfall till näringsrik jord påskyndas väldigt av den hjälp man får från små "jordbruksarbetare" som kompostmaskar, lövmaskar, liksom alla andra synliga och osynliga kryp. Försök därför att göra komposten så lockande som möjligt för dem att ta den i besittning som bostad, arbetsplats och matställe.
Det handlar om rätt komplicerade processer som får komposten att fungera, men med hjälp av de små "jordbruksarbetarna" är det faktiskt bara värme, fuktighet och syretillförsel allt som behövs för att förvandla avfallet till näringsrik mylla!
Eftersom det också när förhållandena är perfekta tar det ca tre - fyra månader innan komposten är färdig att använda som jord är min kompost gjord i två avdelningar.
Komposten bör stå skuggigt och jag tycker inte att den bör vara så synlig, även om det givetvis är bra om den är lätt att komma fram till. Om rötter från träd eller buskar växer in i komposten gör det inget, utan är snarare en fördel eftersom de tar tillvara en del av den näring som i annat fall skulle kunna läcka från komposten och förorena grundvattnet.
En större kompost är enklare att hålla värmen och fuktigheten på en gynnsam nivå för nedbrytningen. Den bör också vara stabil så att den tål hårda tag under många år. Den ska också ha en öppen botten (eventuellt med ett grovmaskigt nät i), Den måste nämligen ha direktkontakt med marken under för att fungera som den ska!

Det viktigaste är alltid blandningen av materialet och att det är lagom fuktigt och med en god syretillgång.  Finfördela därför materialet, för vid alla former av kompostering går nedbrytningen snabbare om råmaterialet är finfördelat. Dessutom gör det att det ryms mer i komposten.  Löv, häckklipp och små kvistar finfördelar du enklast genom att köra över det ett par gånger med gräsklipparen, medan grövre material behöver klippas, sågas eller helst köras i en kompostkvarn. Formar enklast en komposthög direkt på marken, som en limpa med en bredd på en och en halv meter och knappt en meter hög (längden bestäms av hur mycket material som ska komposteras).
Med hög värme i går processen snabbare tack vare att patogena [sjukdomsframkallande] bakterier, ogräsfrön och skadliga insektslarver inte överlever det. Nedbrytningen fungerar bäst när temperaturen  i komposten ligger mellan 35 och 55 grader, Allra snabbast går den vid en temperatur på mellan 40 och 55 grader. Konsistensen i komposten ska vara fuktig om en urkramad tvättsvamp, vilket innebär en fuktighetshalt på 50-60 %.
inte direkt en termometer att sticka ned
i komposten men fin ändå
För att inte locka råttor kommer jag inte att kompostera t ex köttavfall eller äggskal och därför har jag en luftig och öppen kompost utan lock.
I en öppen behållare eller komposthög direkt på marken är det oftast inga problem att hålla en jämn fuktighet. I normala fall sköter nämligen naturen det själv. Vid långvarig torka (eller i en sluten behållare) måste man dock vattna med jämna mellanrum. En helt uttorkad kompost är inte lätt att vattna, eftersom risken är stor att vattnet bara rinner rakt igenom. Vänta därför inte för länge mellan vattningarna,
Ogräs som växer på komposten stjäl vatten, täck därför alltid ytan med ett lager löv, halm eller annat lämpligt material så inte ogräset får fäste!
Att komposten har god lufttillgång är en förutsättning. Olika material i olika storlekar i en blandning är oftast tillräckligt för att luftväxling ska vara så god som det  krävs. En för kompakt kompost luftar man enklast genom att blanda i något grövre material. Du får dock absolut aldrig packa eller trampa till en för kompakt kompost!
"Skiten som hänt tidigare i livet har blivit till näringsrik jord -
den kan jag använda till att växa och frodas" säger allt.
Jag formligen älskar den här bilden, men har ingen som
helst aning om var den kommer ifrån tyvärr
Tillsätt gärna en liten mängd trädgårdsjord eller ännu hellre gammal kompost för att skynda på nedbrytningsprocessen. Speciella kompostmedel i handeln bör dock undvikas eftersom allt som behövs för att sätta igång komposteringsprocessen finns i överflöd i naturen. Tillsätta heller inte kalk eftersom det är lätt att överdosera, vilket gör att det värdefulla kvävet försvinner ut i luften som ammoniak. Organiska gödselmedel, som blodmjöl, urea mm kan eventuellt tillsättas en viss mängd av om komposten innehåller mycket kolrikt material (som torra löv, halm, sågspån och liknande). Försök i stället balansera det kolrika materialet med att blanda i färskt gräsklipp som är kväverikt och oftast finns tillgängligt i överflöd.

Börja med att lägga ett lager luftigt material av t.ex. grenar, kvistar eller häckklipp i botten och fyll sen på med material från trädgården och köket efterhand som det finns tillgängligt.  Försök hela tiden lägga på en blandning av material så det inte blir enhetliga skikt av allt.
(Animaliskt avfall från köket och sjuka växtdelar och ogräs läggs i mitten av komposten och täck noga för att slippa problem med t ex råttor.)
Strö över ett par liter trädgårdsjord eller gammal kompost komposten emellanåt.  När  komposten fått den storlek du vill ha (eller behållaren är full) kan du låta den ligga ifred ett par månader. Om komposten finns direkt på marken täcks den lämpligast med löv eller halm som isolering.  Nu tar nu allt från tre månader till två år innan komposten är färdig, beroende på vilken typ av avfall den består av och förhållandena under processen. Allt du behöver göra är att någon gång då och då kontrollera fuktigheten. Du kan vända komposten några gånger för att påskynda nedbrytningen, men det inte är nödvändigt. Generellt kan man dock säga att ju oftare du vänder komposten desto fortare blir den färdig, men det är ett tungt arbete och absolut inte nödvändigt om du kan vänta på din mylla. fat det är ett suveränt träningstillfälle annars!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar