Textil Vårsalong

Sedan 9 februari pågår en omfattande hyllning till textilt konsthantverk, som har så stolta traditioner i länet, på Jamtli. Här har ju Jämtslöjd, där min ömma moder utbildades i sin ungdom, funnits liksom alla duktiga konsthantverkare runt om i länet.

Själva den jurybedömda Vårsalongen är begränsad till ett rum, medan

Broderiets vänner finns i ett och specialinbjudna konstnärer i ett

T o m 4 maj visas Textil Vårsalong på konstvåningen, i samarbete med Jämtlands läns konstförening och hemslöjdskonsulenterna. Hemslöjdskonsulenten Ingela Fredell, som varit med i juryn, blev inte förvånad över det stora intresset eftersom hon vet hur brett intresset för broderi är i Jämtland: 83 verk skickades in och 55 valdes ut, berättar hon för LT. Det är en oerhört stor bredd, med nästan allt från broderade bh:ar, en inköpslista och mycket annat.  Arbetet med Vår tids Överhogdalsbonad 2010, där över 90 personer, bl a jag och lilla mor deltog, har också inspirerat.  

– Då upptäckte vi hur stort intresse det finns för broderi i länet. Nu vill vi sätta igång skaparglädjen hos ännu fler, säger Jamtlis Torgärd Notelid till LT. 

 – Vi har valt utifrån helheten. Vissa har kanske inte varit så broderikunniga men haft ett starkt konstnärligt uttryck, andra har ett starkt hantverk och då har det vägt tungt bedömningen, säger Fredell. Bidragen valdes ut helt anonymt för juryn och Fredell menar att det ändå är lätt att bilda sig en uppfattning om personen bakom verket, när det handlar om stil och hantverksskicklighet, vilket ju är vad som ska bedömas.
– Temat var skapande broderi, inga färdiga broderisatser, det måste komma fritt ur fantasin, säger utställningsproducenten på Jamtli, Maria Ahlström till LT.

Bruddansen i Jämtlandssöm Broderiets vänner

 – Det var tack vare att Broderiets vänner hade kontakt med Jamtli som det blev en vårsalong, fortsätter Ingela Fredell i LT.
 – Föreningen skapades för att ta tillvara Jämtlandssömmen, sedan har vi blivit lite friare med åren, säger Birgitta Westlund. Jämtlandssömmen är en kombination av flera tekniker där uttrycket är hämtat från jämtländska brodösen Anna Göransdotter.

Bruddansen i Jämtlandssöm av
Kerstin Johansson, Broderiets vänner

Jämtlandssömmen kom fram tack vare två fynd av örngott under 1920-30 talen, som dåvarande föreståndarinnan på Jämtslöjds vävskola, Karin Nilsson, hade funnit. Hon och hennes elever arbetade kring dem och så småningom lät hon trycka ett litet mönsterhäfte, Jämtlandssöm, utgivet på Heimbygdas förlag i Östersund 1932. Det fanns dock ingen historia kring örngotten, med uppgifter om vem som sytt dem eller liknande. Några fler fynd har gjorts under årens  lopp och några fler personer har givit lite mer fakta, så man kanske kan våga säga, att man vet lite mer, men uppgifterna är höljda i dunkel. Du kan läsa mer om Jämtlandssöm här.

Marita Johansson Jacka och Puff

Till den jurybedömda delen av Jamtlis Textil Vårsalong var alla som broderar välkomna att skicka in sina bidrag. Juryn bestod av hemslöjdskonsulent Ingela Fredell, Torgärd Notelid, Jamtli, Eva Staffansson, JLK och Maria Ahlström, Jamtli. Det var dock nästan bara kvinnor:

– Allt har värderats anonymt, så vi har inte känt till vem som sänt in vad. Tyvärr valdes då den ende manlige deltagaren bort, konstaterar Jamtlis Maria Ahlström i  ÖP.  

Linda Svedberg Hemligheten finns på Facebook,
Syns Inte Finns Inte och Säg det med en Outfit

Två utställare har fått lite extra utrymme av de jurybedömda verken (det jag personligen skulle vilja kalla för själva salongen). Det är fantasifulla konstnären Linda Svedberg och Ingegerd Bergwall.

På vernissagen var där så mycket  folk att det nästan inte gick att se verken, utan vi fick återvända senare för att kunna fotografera.

Tre mobiler Vårlig Madeleine Carlier, Violet Grelson och
Unni Lenes, Passion  Madeleine Carlier och Unni Lenes,
Midvinternatt Maria Broman, Madeleine Carlier, och
Birgitta Wesslund, Broderiets vänner

Verk av de 35 medlemmarna i Broderiets vänner visas i det första rummet, eftersom föreningen firar att de fyller 20 i år.
– Vi presenterar både traditionella och friare broderier, vi värnar båda sorterna.  Dessutom kommer vi att ha verkstäder här där alla intresserade är välkomna, berättar Birgitta Wesslund och Madeleine Carlier i ÖP.

Kvarteret Stjärnan, Broderiets vänner

Störst utrymme i vårsalongen får de sex speciellt inbjudna konstnärer, vars verk visas i det innersta rummet. Två av dem är mina favoriter från länet; fantastiska Katarina Widegren och underbara Anna Erlandsson. Två konstnärer, Anna Sjons Nilsson och Anna Hådell (som föddes redan 1908!) är från Dalarna, Lotta-Maja Öhman från Stockholm och Ulf Edberg kommer från Domsjö. Hådell är verkligen den stora förebilden i utställningen. Hon var konstnärlig ledare för Jämtslöjds textilateljé i Östersund under -50-talet och är fortfarande aktiv, fast ögonen numer sviker.
– På 1950-talet var Anna föreståndare för Jämtslöjds ateljé i Östersund. Därefter blev hon chef för hemslöjden i Leksand. Hon fortsatte sitt skapande långt efter pensioneringen och vad hon gjort för broderikonsten är helt unikt, säger Fredell, som nyligen besökte Anna Hådell i Leksand och kom därifrån med 22 fantastiska broderier, berättar LT.

Katarina Widegrens broderade förlagor till Vectorian

Katarina Widegren visar broderade förlagor till tygmönstret Vectorian, som trycks på Frösö Handtryck och som även omskrivits av Elle Interiör som "det vackraste" på Möbelmässan 2014.

Anna Erlandssons broderade dagbok från en tre veckors skidtur

Anna Erlandsson broderade medan hon åkte längdskidor längs hela Finlands gräns mot Ryssland under tre veckor, en sträcka på 120 mil. Eller rättare sagt så skidade hon förstås på dagarna.  

– Jag tycker det är helt underbart att få åka skidor hela dagarna. Jag behöver inte laga mat, inte städa och inte göra något annat än åka skidor i fantastisk terräng hela dagarna tills jag blir så trött att jag nästan somnar. Det var inte jobbigt, utan bara roligt, och jag känner en enorm längtan efter att få göra det igen, berättar hon i ÖP. På kvällarna broderade hon så en dagbok: 

– Någon timme. Jag har broderat klart efteråt. Det var både dagbok och så ville jag lära mig finska. Eftersom jag var enda svensk så blev det väldigt socialt. Alla tyckte det var jätteroligt och kom och frågade vilka ord jag lärt mig eller hade förslag på nya ord.d

Muddhållare 1 - 5, Broderiets vänner

Läs mer om utställningen i ÖP och LT.