POJKARNA måste få lära sig att ta ansvar!

Jag har inga egna barn, men kan ändå inte annat än, som så många andra, uppröras av nyheten om hovrättens friande dom av sex tonårskillar som en efter en våldtog en 15-årig tjej i en låst skrubb efter att ha stulit hennes kläder och mobiltelefon. De friades för att hon inte gjorde nog motstånd, kämpade sig fri och flydde, vilket hon själv hävdar att hon inte vågade eftersom hon var så rädd att något än värre skulle ske med henne. Hon hoppades att hennes nej skulle vara nog för att det skulle bli en våldtäktsdom i hovrätten, precis som i tingsrätten. Hon ansågs inte vara i ett hjälplöst tillstånd. Det är tydligen så att i Sverige är det uppenbarligen inte, som man gärna tror, att ett uttalat samtycke till sex måste finans för att en våldtäkt ska uteslutas. Det går den pensionerade straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud åter ut och kräver efter domen. Miljöpartiets jämställdhetspolitiska talesperson Gunvor G Ericsson kräver nu också i en motion i riksdagen att en samtyckeslagstiftning införs.

ansvar är vad som behövs!

Hovrätten refererar till tidigare domar och menar att offret inte var hjälplöst i lagens mening. Det fanns egentligen inget som hindrade henne från att ta sig därifrån eller som tyder på att rädslan för misshandel skulle ha varit befogad. Det anses inte vara ställt bortom rimligt tvivel att pojkarna förstod att flickan inte ville. Det konstiga är, precis som det stod i DNs ledare idag att killen som hade festen i tingsrätten erkänt "att de genomfört samlag med flickan fast hon var rädd och inte ville. De andra pojkarnas mer hårdnackade bedyranden att hon visst varit med på noterna framstår inte som trovärdiga." Det finns med i domen från tingsrätten, men det bortser uppenbarligen hovrätten helt från, fastän han säger att han insåg att flickan var rädd. "Det är lite märkligt att hovrätten fokuserar så hårt på frågan om flickan var i ett hjälplöst tillstånd.  Om hon säger nej och pojkarna förstått att hon verkligen inte vill ha sex – då är det ju inget annat än våldtäkter det är frågan om" som DN sammanfattar det. Att, som idag förutsätta att män inte förstår bättre är fördomsfullt, precis som Katarina Wennstam skriver i Aftonbladet. Jag citerar: "Det är skrämmande att det finns föreställningar om att en man som blir sexuellt upphetsad slutar att fungera intellektuellt och empatiskt. Att blodet som rinner till penis på något märkligt vis dränerar hjärnan på förstånd och i vissa fall till och med på syn- och hörselintryck. Det kan låta drastiskt, till och med komiskt, men det är tyvärr sant. Gång efter annan intar svenska domstolar förförståelsen att 'män är sådana' eller 'det får man väl förstå hur killar är'. Killar förväntas helt enkelt inte förstå att de inte kan bete sig hur som helst mot tjejer." Ska det verkligen behöva vara så fortfarande år 2013?

Jenny Clemedtson, åklagaren som drivit fallet förklarar i Aftonbladet att hon tolkar hovrättens dom som att pojkarna förmodligen fällts även i hovrätten om den skärpta definitionen av hjälplöst tillstånd från den 1 juli redan varit införd i mars när det här inträffade. Där har begreppet ersatts med det vidare särskilt utsatt situation. Syftet är att även situationer där offret möter ett övergrepp med passivitet ska kunna klassas som våldtäkt. Här förklarar dåvarande justitieminister Tomas Bodström begreppet hjälplöst tillstånd 2004. Bl a säger han att "-Jag vill understryka att en kvinna inte behöver vara utslagen. Hon kan ta egna initiativ och ändå bli sexuellt utnyttjad. Det här tycker jag att vi måste klargöra i den nya lagen."

Förklarande bild lånad från Supersnippan

Tyvärr handlar mycket om vad tjejer och kvinnor måste göra och undvika att göra för att inte bli våldtagna, men jag tycker att ansvaret hos pojkar och män att inte våldta borde vara större. Därför hänvisar jag till en artikel i Huffingttonpost, som tar upp det viktiga. Jag sammanfattar min översättning av den:

"De läskiga män vi varnar våra döttrar för är antagligen någon hon känner och umgås med. Jag menar inte att alla unga män är våldtäktsmän eller respektlösa mot kvinnor och jag menar verkligen inte att 'män är sådana'.  Det jag menar är att vi lever i en kultur där offren i en rättegång får frågorna 'hur var du klädd?' och 'hur mycket drack du?'. Vi lever i en kultur där mammor som vill att deras söner ska bete sig bra håller unga kvinnor ansvariga för hur unga män objektiverar dem.  Vi lever i en kultur där en domare dömer en våldtäktsman till bara 30 dagar eftersom det 14-åriga offret 'såg äldre ut.' Vi lägger ansvaret för att inte bli våldtagen på flickorna och kvinnorna istället för att förvänta oss att krävande män och pojkar inte ska våldta. Din son växer upp i en kultur där de budskapen finns omkring honom. Även om du uppfostrat honom i ett hem med budskap som är precis de motsatta. Dess viktigare blir det då om du sagt direkt till honom att du inte håller med om det. Har du någonsin sagt att det är oacceptabelt och FEL?

Själva idén med att ha en diskussion om att inte våldta med din son blir ännu svårare eftersom du inte kan tänka dig honom göra det. Gör det ändå! Gör det för att så många föräldrar trott att de inte behövt det och för att så många fått lida för det. Gör det för att du älskar din son och vill att han ska få en ljus framtid. Gör det för att det är oansvarigt att inte göra det. Gör det för dina döttrar, dina syskondöttrar och för unga kvinnor i allmänhet, för fast det där snacket kan vara jobbigt är det ännu värre att unga kvinnor fortsätter att få lära sig att vara rädda för män." Du kan förändra framtiden om du tar ditt ansvar och tar det snacket med din son!