Min älskade

Greta är och förblir min stora kärlek. Senaste veckan var det också promenad-premiär för i år och naturligtvis var det viktigast att rulla både i sanden och på asfalten. Tur att hon älskar att duscha!

När vi är ute saknar vi Herbert extra mycket. Det var roligt att lära känna honom! Hon är så rolig med att hon lyssnar så Greta. När jag undrar om vi ska gå hem och rycker i kopplet med två korta ryck ser hon in i mina ögon och sätter genast fart mot porten. (Ja, om inte t ex en sädesärla pockar på uppmärksamheten samtidigt då bryr hon sig inte ett dugg om sin matte.)

Så väntar hon vid porten på att bli insläppt, innan hon racar uppför trapporna och inväntar matte utanför vår dörr: 

Sedan har hon väldigt bråttom in, så då får man hålla i för att hinna duscha eller ta ut henne och borsta på balkongen. Annars sprider hon "myrstacken" i pälsen över lägenheten.

Hon älskar att sitta på balkongbordet och spana, så om det inte är för kallt så har jag balkongdörren öppen åt henne. När jag kommer ut och sätter mig vid bordet hoppar hon ned på "sin" stol, där hon sitter och flirtar:

Med Greta går det allt hett till inne i sängen ibland också, som när man leker med kattspöet. Då är hon som ett vilt djur som hoppar i sidled med krum rygg.