Grävande i jorden o tanten blir på G

Jag hade planerat bort odlandet i år. Främst eftersom det var en så dålig sommar ifjol, sedan upptäckte jag att jag varken hade tomat- eller chilifrön kvar, (eller rättare sagt så blev det inga pga vädret) och så kom jag på att det vore skönt att kunna vara borta mycket i sommar utan att oroa mig för vattning och solbrist.

Jag blev också enormt sen med att ta upp klematisarna efter vinterförvaringen i en rabatt . Först i förrgår hade jag orken att ta tag i det och då fick jag försiktigt gräva undan lökblommorna ovanpå, för att sedan kunna sätta tillbaka dem igen. Så här fina är de:

Jag vill, borde och skulle så mycket, men orkar är det verb som regerar hos mig. Liggande på sängen planerar jag istället odlandet på mitt nästa boende. Det är hopplöst med en skuggig balkong o grannar som rycker upp sånt man försöker förgylla omgivningen med! Har för först gången sedan jag var barn inte sått ett enda frö (mer än kattgräs). Jag har dock en röd krusbärsbuske på tillväxt (tack världens bästa väninnan)!
När jag dragit söderut ska jag ha massor i min lilla trädgård. Hörde nyss om frilandshibiscus, som jag sett i Simrishamn, dessutom vill jag ha magnolia och en massa ätbart (som alltid). Jag måste alltså i a f till zon 4, men Norrlandskusten är alltför nära för mig; sydligare breddgrader tack!

Mina klematisar är nu upptagna till balkongen och rabatten är åter fin igen! Innehållande några av de lökväxter jag satte ifjol (de som granntanten lät vara kvar högst upp...) Borde visst odla mer, för orkens skull!