Om ånger

Jag önskar så att jag kunde säga som Edith Piaf sjöng i Je ne regrette rien, men jag ångrar och önskar jag kunde vrida tiden tillbaka, handla, göra annorlunda eller att helt enkelt låta bli att göra saker.

Fast jag vet att det är en helt omöjlig tanke så kan jag inte låta bli att tänka på hur enkelt allt vore om det funnes en liten mekanisk skruv e dyl som man kunde vrida åter tiden med. Omöjligheter brukar liksom inte hindra mig men i just det fallet får jag allt se slaget som förlorat... Min känsla är att det jag gjort är utan återvändo och därför irreversibelt. Det är nämligen inte heller möjligt för mig att göra som min ömma moder alltid råder mig och "bara låta det rinna av mig som vatten på en gås".  Istället ber jag ödmjukast om förlåtelse för vad som skett och försöker i mesta möjliga mån att ställa saker och ting tillrätta igen. Mer kan jag inte göra, fast det känns som om jag borde kunna det.

Narniansk allé

Visst brukar jag hävda att det är bra att misslyckas, eftersom det är vad man lär sig allra bäst av, men det hindrar inte att det känns bitande kallt som i sagans Narnia precis när det inträffat. Men till skillnad från i Narnia så kommer det att tina och bli vår, även om det känns långt dit just nu.

bild från Positive Outlooks

Det är också viktigt att tänka på det som skylten ovan uttrycker. De som dömer dig dömer därigenom bara sig själva medan du går fri. Du behöver inte försvara dig. Låt dem vara. Jag skäms över de gånger jag satt mig till doms över andra. Jag kan ju omöjligt ha kunskap om hela bilden och därigenom inte veta hur svårt det är och varit. Den jag egentligen då sätter mig till doms över blir ju mig själv, om än omedvetet. Ingen är ju perfekt och särskilt inte jag, trots mina idoga försök som en gång fick min psykolog att slita sitt hår.

Maja vann kassen ovan från Strömsö och den tycker jag också säger en hel del; fantasin och drömmarna har också sin plats i vår värld, så dit kan man fly med gott samvete!