Hur förälskelse egentligen ser ut

dr Helen E Fisher
på bild lånad från webben

Jag är dålig på att sitta still och se TV så ser därför ofta program jag missat på datorn i efterhand istället. Häromsistens såg jag Sommarpratarna med bl a professor Ulf Ellervik där han bl a pratade om förälskelsens kemi, som jag även tagit upp tidigare och programmet kan se du här.

Ellerviks förklaring i  Sommarpratarna gjorde mig därför väldigt intresserad, fast han inte gick så djupt in i det där. Jag är ju oerhört intresserad av hjärnans kemi och har för närvarande ett särskilt intresse för just den aspekten av den.

Jag beslöt mig därför för att det skulle vara grymt spännande att se bilderna Ellervik nämnde. På dem skulle man kunna se vilka områden i hjärnan som aktiverats vid förälskelse och jag hittade då de nedan. Det jag tycker är särskilt intressant är att den högra hjärnhalvan, som hos högerhänta är den mest kreativa och som även hyser våra känslor, musikalitet och konstnärlighet, som tycks påverkas mest.

bilder av förälskade hjärnor har
jag lånat från Expressen

För att citera hur Expressen tolkar dr Helen E Fishers(?) forskning:"Vissa delar av hjärnan 'släcks', andra delar 'tänds'. Precis så här ser det ut i din hjärna när du blir kär. Förståndet lokalbedövas (de blå fälten) samtidigt som delar av hjärnans lust- och belöningscentrum (röda fälten) aktiveras. När förståndet 'släcks', stängs delar av hjärnbarken, Amygdala, en av huvudstrukturerna i känslohjärnan,--- också av. Rädsla och obehag minskar kraftigt. De delar av hjärnan som aktiveras ger dig känslan av eufori och kan vara direkt beroendeframkallande."

Helen E. Fisher är doktor i biologisk antropologi och forskarprofessor vid Department of Anthropology vid Rutgers Universitet i New Jersey, USA. Hon har skrivit fem böcker om evolutionen och framtiden för mänsklighetens sexualitet, monogami, otrohet och skilsmässor, könsskillnader i hjärnan, den romantiska kärlekens kemi och senast om människors personlighetstyper och varför vi blir kära i vissa personer men inte i andra.

Fisher menar att vi har utvecklat tre kärnsystem i hjärnan när det gäller matchning och  reproduktion, nämligen:

Lust (könsdrift eller libido)

Romantisk attraktion (romantisk kärlek)

Anknytning (djupa samhörighetskänslor med en partner)

"Kärlek kan komma från vilket som helst av de tre,” fortsätter Fisher. “Vissa har sex först och blir sedan kära. Andra blir kära hals över huvud och går sedan till sängs med varann. Några andra känner en djup samhörighet med någon de känt väldigt länge; så förändras omständigheterna så att de blir galet förälskade innan de har sex.” Men könsdriften utvecklades för att uppmuntra oss till att ha flera olika partners; romantisk kärlek utvecklades för att vi skulle kunna fokusera vår sexuella energi på en person i taget; och samhörighet utvecklades för att vi skulle känna oss djupt förenade med denna person nog länge för att uppfostra barnen som ett par.” 

Rent vetenskapligt kan dessa hjärnsystem alltså vara knepiga.

"-Om man har sex kan det driva upp dopamin-nivån i hjärnan, säger Fisher, vilket kan göra att du blir förälskad. Med en orgasm blir man också översköljd av [mitt favorit-spårämne] oxytocin och vasopressin---som ger samhörighetskänslor. 'Sex utan bindningar kan alltså leda till bindningar' rapporterar Fisher, 'det kan frammana många starka känslor.”' Fisher tror faktiskt att män och kvinnor ofta umgås och omedvetet  sätter igång känslor av romantik och samhörighet.

Fisher menar att man blir förälskad när någon börjar få särskild mening. 

“Världen får ett nytt center,”säger Fisher , “du fokuserar på henom. Den älskades bil är helt annorlunda från alla andra bilar på parkeringen, till exempel  Människor kan räkna upp vad de inte gillar hos den älskade, men det sopas åt sidan och de fokuserar på det de avgudar hos henom  --- Viktigast av allt är den tvångsmässiga uppmärksamheten på henom”. Ja varför skriver jag egentligen och intresserar mig så för det här nu?

Dr  Larry Young, som är professor och forskar vid Yerkes National Primate Research Center vid Emory University i Atlanta, Georgia, USA, har liknande tankar efter forskning på präriesorkar.
- Vi kan redan stimulera djur att fästa sig vid varandra. På samma sätt kan vi manipulera kemin i hjärnan och förändra känslor, sa Larry Young, i DN redan 2009.

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!