"Konsten
att serietillverka konst
1917
presenterade Marcel Duchamps sitt mest kända konstverk, urinoaren Fontän. Kopior
är spridda över hela världen och konsthistorikern Arturo Schwarz är en av få som
vet var de finns.
○Hur dessa ”original”
skapades och vart de tagit vägen var några av frågorna när Moderna museet på
tisdagen bjöd Arturo Schwarz från Milano till ett offentligt publiksamtal. Schwarz var personlig vän
med Marcel Duchamp och har skrivit flera böcker om konstnären. Han har även
sammanställt en i det närmaste komplett katalog med Duchamps 900 mest kända verk.
i Naken kvinna somgår nedför en trappa (1912). Men Duchamp kände nog att det inte fanns något mer
som han kunde måla eller teckna. Detta var troligtvis anledningen till att han
gav upp måleriet nästan helt och satsade på befintliga objekt och konceptkonsten som han kallade ready made.
Arturo Schwarz påpekar
att de är ytterst få som i dag känner till de fyra krav som Duchamp ställde på
konstverk för att det
skulle kunna kallas ready made. Först måste föremålet plockas ur sitt
sammanhang (dekontextualiseras) [mina kursiveringar av det viktigaste]. Sedan måste det ha en titel som inte har något
med objektet att göra (så fick exempelvis urinoaren namnet Fontän som är
motsatsen till vad föremålet var tänkt att användas till). Sedan måste det ske
ett möte mellan konstnären och betraktaren, och slutligen skulle föremålet också
signeras och dateras av konstnären.
○Duchamp var en
konstnär som inte brydde sig om att konkurrera, lansera eller marknadsföra sig.
Det enda han brydde sig om var att förnya sig själv. Efter ett uppehåll på 30 år
försökte han återvända till måleriet men insåg snart att han inte kunde
utveckla sig mer på det området.
Duchamps Fontän är
hans mest uppmärksammade verk. Han köpte urinoaren från en rörmokarfirma i USA
och signerade det med namnet R. Mutt, 1917. Han ställde ut den på Society ofIndependent Artists utställning som på den tiden var en av de största i USA.
Ett fotografi av urinoaren publicerades kort därefter i konsttidskriften Blind
Man där ett manifest för den konventionella konsten också bifogades:
”Om herr Mutt har
skapat denna fontän eller ej har ingen betydelse. Han valde den”, förklarade Duchamp.
 |
| Här kan du läsa hela artikeln om du klickar på den. Då öppnas en större bild så att du kan läsa det som står. |
Många år senare, i
slutet av 40-talet, dök urinoarerna upp på nytt, och Duchamp blev en kultfigur bland
popkonstnärer. Han började då skapa nya versioner av Fontän. Exakt hur många
och vart de tog vägen är oklart. Den version av Fontän som finns på Moderna museet
i Stockholm är utförd av
–Originalet från 1917
är borta, förmodligen slogs den sönder. När folk sedan kom till honom med
nya urinoarer och bad honom signera dem
så gjorde han detta för att vara vänlig. Men år 1964 förklarade han för mig att
han var trött på det. Han bestämde då tillsammans med mig att göra åtta
signerade och numrerade kopior. Därtill skapade han en kopia till sig själv
signerad ”till Marcel” och en till mig signerad ”till Arturo”. Och sedan gjorde
han fyra repliker som gick till olika museum. Så totalt finns det minst fjorton
”officiella” kopior av Fontän Kopior på urinoarerna finns i dag på en rad
olika museum. Urinoaren som nu finns i Grekland såldes på en auktion på
Sotheby’s i London
för 65 750 dollar
1987. 1999 hanterade Sotheby’s ytterligare ett exemplar, priset var då, enligt
Economist, uppe i 1,8 miljoner dollar. / Clas Barkman
 |
| bilder ur DN, Klicka gärna på bilden så öppnas en större bild så att du kan läsa och se ordentligt |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar