Mognad

I min ungdom brukade man ofta få höra att något var omoget. Eftersom jag sedan jag var barn också fått höra att jag är brådmogen tyckte jag det var kul att då drämma till med det otvetydiga faktumet att stadiet som uppträder direkt efter fullmognad är att förruttnelseprocessen inleds. Efter det var det inte många som fortsatte att kalla vad det nu var jag gjort för omoget.

omogna tomater, mognar och blir röda. När de sedan
blivit fullmogna inleds genast förruttnelseprocessen... 

För tillfället får jag rätt ofta höra hur mogen jag är och när jag undrar hur, eftersom jag personligen känner mig förbannat barnslig och oerfaren, så är det frågan om det faktum att jag tar mig tid att tänka över situationen och inte egoistiskt överreagerar. Det är främst för att jag alltid försöker sätta mig in i de andras perspektiv och tänka över hur de känner och vilka behov som är viktigast. Mina eller deras. Så har jag tänkt så länge jag kan minnas, kanske som en typisk storasyster (?), så i det avseendet har jag, trots min barnslighet, nog alltid varit mogen. Fast det är något jag har lite svårt att förhålla mig till.

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!