SIDOR

fredag 26 oktober 2012

Genial och/eller galen?!

Både Aftonbladet och Helsingborgs Dagblad har den senaste tiden rapporterat om likheter och skillnader mellan galna och geniala människor. Något som jag tycker är väldigt spännande och som nu också är vetenskapligt bevisat. Bilden på Albert Einstein nedan visar på såväl genialitet som galenskap, eller snarare lekfullhet, som jag även tagit upp tidigare
dr Sheldon Cooper i the BigBang Theory är
min personliga favorit med Aspergers syndrom
"Finns det ett samband mellan galenskap och genialitet?" frågar sig HD och låter Simon Kyaga, läkare i psykiatri och doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet svara så här:
– Det vill jag bestämt hävda att det gör. Tillsammans med kollegor publicerade jag en studie där vi konstaterade att det finns ett samband mellan psykisk sjukdom och kreativitet. Det var en stor populationsbaserad studie på 300 000 patienter och deras anhöriga. Vi tittade framför allt på de klassiska sjukdomar som schizofreni och manodepressivitet, samt vanlig depression.
– Ökat symptom leder till ökad kreativitet, men när symptomen blir för kraftig sjunker kreativiteten tillbaka. Psykos kan ses som extremvarianten för att vara öppen, generellt för intryck.
Vilka egenskaper är viktiga för ett geni?
– Man måste vara öppen för nya idéer och tolerant, inte bara mot andra människor utan även idéer som vid första anblicken inte känns helt solventa. Men man ska också strunta i vad andra tycker och tänker. Många genier har varit lite avvikande och det kan ha berott på att de inte brytt sig om vad andra tyckt. Genier är också tidsoptimister, vilket jag tycker är sympatiskt och roligt. Att man konstant överskattar sin förmåga att hinna med saker.---
Ofta är det manspersoner som får Nobelpris. Är det så att män lätt snöar in och blir nördar?
– Nej, och personligen är jag emot den typen av generaliseringar. Men det finns evolutionära teorier som förklarar kreativitet och genialitet utifrån könsskillnader. Då det gäller Nobelpriset kan det vara så att tillgången till utbildning är avgörande.
--- Samhällsvetenskap, till exempel, kräver mer tid helt enkelt. Över lag är det nog så att man förhållandevis tidigt kan se tendenser till genialitet. Men det finns också en diskussion om så kallade "late bloommers", personer som inte slår igenom förrän de blivit äldre. Men satsar man koncentrerat på något blir man ofta bra på det.
Vilka anlag är bra att ha, både Albert Einstein och Bill Gates lär ju ha haft Asperger?
Galton, som var kusin till Darwin, är anfadern till den moderna ärftlighetsteorin och han menar att genialitet går i släktskap och då är det egenskaper som ett öppet sinne, en hög grad av motivation, ambition och förmågan att fokusera som är viktiga. I extremfallet kan man tänka sig att detta slår över och att man blir manisk åt Aspergerhållet.
Därför kan man förstå varför anlagen till vissa egenskaper som är superpositiva i ett kreativt geniperspektiv, kan bli destruktiva. Det är verkligen en skör tråd, vilken vår studie visar. Men det är självklart inte så att alla genier är galna eller har en psykisk sjukdom."
Albert Einstein på bild lånad från hd.se
Aftonbladet tillägger att "Myten om den lidande konstnären har nu bevisats i en ny studie från Karolinska universitet. Den har funnit att personer med kreativa yrken är mer drabbade av psykisk sjukdom.
Med studien bekräftar man resultaten från en undersökning från i fjol som visade att det var vanligare med bipolär sjukdom och schizofreni i familjer med konstnärer och vetenskapsmän jämfört med den övriga befolkningen, skriver Karolinska universitet i ett pressmeddelande."
Där fokuseras speciellt på att studien funnit sambandet med andra psykiatriska diagnoser, som depression,  drog- och alkoholmissbruk och anorexia, särskilt när det gäller författare.Författaren Mikael Neimi tror att "kreativa personer har ”lite lösare mellan hjärnhalvorna” och att mekanismerna som leder till kreativiteten också gör att det är närmare till 'galenskapen'.
– Det känns som att det ligger närmare till hands och det finns ju flera exempel. Men själv har jag aldrig känt marken gunga, säger Mikael Neimi.
Enligt den nya forskningen har författare också nästan 50 procents ökad risk att begå självmord jämfört med den övriga befolkningen.
– Ojoj, skrivandet borde minska risken. Jag upplever det som en ventil, som att det har en terapeutisk förmåga, säger Mikael Neimi.--- forskningen bekräftar inte bara myten. Den ger också nya tankar för hur vården bör se på psykisk sjukdom, skriver KarolinskaInstutitet i sitt pressmeddelande.
– Om man har synen att vissa saker kopplade till patientens sjukdom faktiskt är fördelaktiga, då öppnar man för ett nyt förhållningssätt i behandlingen, säger Simon Kyaga  och fortsätter att "Bland annat bör man se närmare på vilka symptom som ska behandlas och till kostnad av vad.
– Det har funnits en tradition av att se sjukdom i ett svart-vitt persektiv, där man har strävat efter att bota patienten och få bort alla inslag som betraktas som sjuka, säger Simon Kyaga i pressmeddelandet."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar