Conditor Horti, Felicitatis Auctor - "den som planterar en trädgård planterar lycka"

Rubriken är mitt nya valspråk. Ett latinskt ordspråk, som jag dessvärre inte vet vem som är upphovsman till, men jag vet att det ofta hänvisas till det i Storbritannien och att jag tror på det. Jag har nu äntligen planterat ut mina bönor. Bondbönan nedan hade helt vuxit ur växthuset, medan  purpurbönorna bara är på G, eftersom jag satte de förplanterade på landet, där de (liksom tomaterna) frös ihjäl.

Problemet är bara att jag saknar egen trädgård, eller ens odlingsplats, eftersom jag  bara har en skuggig balkong. Dessutom har jag ju Svartögat jag fick på vernissagen, som behöver komma ut i solen, precis som blomsterböna, krasse och purpurbönor och all chilin.

Tomaterna jag har kvar och chilin har jag placerat i det hörn av balkongen där det blir sol tidigast, men kanske kommer jag att behöva bära ned även dem i solen?

Bönor funkar inte att samplantera med chili eller lökväxter, men däremot trivs de bra med betor och morötter, så jag ska den hinken får stå nära, eftersom de hjälper varann till bättre tillväxt. Jag hoppas bara att hararna låter bli dem, för jag har aldrig hört om bönätande harar! Jag tänkte nämligen inte bära krukan också fram och tillbaka, utan nöjer mig med baljan och hinken.

Istället för att, som jag först tänkt, gerillaplantera och gräva en rabatt, har jag ställt min största kruka och bundit upp, så att ingen kan klaga på att jag förstört. med bönorna har jag satt Svartöga, lite fler morötter och slingerkrasse. Här i sydvästra hörnet vid källarnedgången är det både soligt, vindstilla och stenomgärdat, alltså ett bättre klimat än någon annan stans.

Bönorna ska jag plocka eftersom så att de inte mognar, för då slutar plantan att producera flerbönor. Jag hoppas att få äta en del egna bönor framöver!

All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!