Kultur och annat lustfyllt gör oss friskare och fridfullare!

DNs intressanta artiklar under rubriken Insidan fortsätter onsdag 20 juli med Astrid Johanssons artikel om Eva Bojner Horwitz' bok Kultur för hälsans skull. Där hon tar upp vad jag med en dåres envishet hävdar sedan jag själv fick Konst på Recept redan 1995 med resultatet att jag blev mycket friskare än ens läkarna trott var möjligt!

"KULTUR KAN PÅVERKA  hjärnans plasticitet eller formbarhet, öka stresstoleransen, kreativiteten, kroppskontrollen, närvaron och känslan av flow. Dessutom kan kulturella upplevelser bland annat förbättra immunsystemet,  minska smärta och stimulera känslan av meningsfullhet och sammanhang, enligt Eva Bojner Horwitz, sjukgymnast, dansterapeut och forskare i socialmedicin vid Uppsala universitet.  Och bäst av allt: de kulturella värden som får oss att må bra behöver inte alls bara vara dans, målning eller att gå på konserter" som DN skriver och här kommer det verkligt intressanta.

Eva Bojner Horwitz bild från
http://www.gothiaforlag.se

"– Det kan lika gärna handla om vardagliga saker som matlagning, skogspromenader, trädgårdsarbete eller annat lustfyllt som kan ge ett behagligt mervärde. Men för att de ska bli hälsosamma måste vi lära oss att vara verkligt kroppsligt närvarande i det vi gör, säger Eva Bojner Horwitz till DN. Det är alltså till största delen en fråga om vad vi själva känner lust för att göra det handlar om. Lustprincipen är det viktiga för när hjärnans formbarhet kan stimuleras, både när vi utövar och upplever kultur, enligt vad Bojner Horwitz' forskning visar.

När hjärnan förändras följer en rad effekter; exempelvis en ökad minneskapacitet, nya kontaktytor mellan hjärnans olika nätverk och därmed ökad möjlighet till nyinlärning.
– Det vi behöver hitta är aktiviteter där vi kan få vila från ord. I dag låser vi våra kroppar framför ordburna datorer och värderar det intellektuella medvetandeplanet högre [som hos de flesta av oss finns i den högra hjärnhalvan]--- säger Eva Bojner Horwitz. Kulturella upplevelser kan på ett unikt sätt överraska och gå bakom orden. De kan hjälpa oss bearbeta oss själva på ett annorlunda sätt och lämna invanda, ohälsosamma hjärnspår till förmån för mer hälsosamma och livsbejakande. På så vis kan konstnärliga aktiviteter bli meningsskapande medicin.
– Kultur som konsumeras utan lust blir inte hälsosam. Det är när vi följer lustkänslan, och lyckas komma bakom logiken och intellektet, som det kreativa utrymmet kan skapas. Det förutsätter en känsla av lugn och fridfullhet. Frid föds ur en känsla av här och nu, frid är något som aldrig kan hända senare. Fridfullheten är ett kvitto på att man är i nuet, alltså ett bra mått på närvaro, och närvaron är en förutsättning för att aktiviteten kan få positiv effekt.
I sin doktorsavhandling från 2004, som handlade om hur dans, musik och bild påverkar kroppen vid stressrelaterad smärta, kunde Eva Bojner Horwitz visa att personer med fibromyalgi efter sex månaders dansterapi hade mindre smärtor och mådde allmänt bättre, eftersom deras stresshormoner sjönk, medan deras rörlighet, självförtroende och kreativitet ökade. Effekterna satt dessutom i drygt ett år efter avslutad behandling.
Men även passiva kulturupplevelser kan ha positiva effekter enligt studier. När vi till exempel tittar på dans registrerar vår hjärna samma aktivitet i vår egen hjärna." Våra spegelneuroner gör avtryck inom oss, vilket gör att vi kan använda oss av den rörelse vi ser som om den vore vår egen. På samma sätt kan vi använda musik. 
---"Ny forskning har också visat att en av de mest hälsobringande faktorer som finns är känslan av sammanhang. Just delaktighet och känslan av att tillhöra något som är större än en själv påverkar oss på många plan, det gör livet meningsfullt, mer begripligt och hanterbart och kan minska både muskelspänningar och stress.
Just nu arbetar Bojner Horwitz med att föra in kultur på arbetsplatser och skapa kulturhälsopooler, som en sorts bryggor mellan sjukskrivna och arbetsplatser. Tanken är att arbetsgivare, försäkringskassor och arbetsförmedlingar ska kunna ansluta sig, liksom musiker, dansare, skådespelare och bildkonstnärer.
– Det måste finnas ett stort utbud, vi har alla olika lust-triggers. Matchningen är central. Vem som ska betala för kulturhälsopoolerna är ännu inte klart. Men att det skulle löna sig för samhället i det långa loppet är Eva Bojner Horwitz övertygad om. Cirka 90 miljarder per år kostar de 500 000 människor som i dag är långtidssjukskrivna.
– Kunde vi få bara tio procent av dem tillbaka i arbete snabbare vore mycket vunnet. Ett projekt med kultur på recept, som på initiativ av regeringen drivits under ett år på Capio Citykliniken i Helsingborg, utvärderas just nu. I projektet har långtidssjukskrivna patienter med depressioner, långvarig smärta, stress och ångest deltagit. 

Du behöver en dos kultur om du:
Börjar glömma bort koder som du annars automatiskt minns.
Märker att din hjärtklappning inte avtar när du går och lägger dig.
Vaknar fl era nätter i rad av mardrömmar.
Har svårt att stå ut med ljud som du normalt sett inte reagerar på.
Märker att du har svårt att vara med människor som är långsamma.
Talar under inandning.
Inte har tid att prata med dem som står dig nära.
Överreagerar på saker som du annars inte brukar reagera på.
Inte hinner gå på toaletten i lugn och ro.
Börjar effektivisera dina sysslor så att du försöker vinna tid i allt du gör.


All rosa text är länkar vidare till det som nämns i texten!