Kraftpapper som lagrar massor m energi snabbt

Power paper [Kraft- / Energipapper], det låter inte illa, eller hur? Linköpings universitet skrev i början av december om just att Power paper, som är ett nytt material med den "enastående förmågan att lagra energi". Det är forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, vid Linköpings universitet, har tagit fram Power paper av nanocellulosa och en ledande polymer.
Linköpings universitet skriver att "Resultaten publiceras i Advanced Science.  Energipappret [är] En platta, femton cm i diameter och någon tiondels mm tjock,[som] kan lagra inte mindre än 1 F, vilket är i samma storleksordning som de superkapacitanser som i dag finns på marknaden. Materialet går att ladda upp hundratals gånger [genomgående mina kursiveringar] och det tar bara ett par sekunder.

Blandning pågår i labbet vid Campus Norrköping,
Jesper Edberg och Isak Engquist. Alla bilder lånade från www.liu.se

Rena drömmen i en värld där kraven på ökad användning av förnybar energi också kräver nya möjligheter att lagra energin - från sommar till vinter, från en blåsig dag till en vindstilla, från en solig dag till en dag med tunga moln.
- Tunna filmer som fungerar som kondensatorer har funnits tidigare, det vi har lyckats med är att tillverka materialet i tre dimensioner. Vi kan tillverka tjocka plattor, säger Xavier Crispin, professor i organisk elektronik och en av författarna till artikeln som publicerats i Advanced Science. Medförfattare är även forskare vid KTH, Innventia, Danmarks tekniska universitet och University of Kentucky.

Materialet, Power paper, ser ut och känns som ett lite plastigt papper och forskarna har roat sig med att vika en origami-svan av en bit, vilket också ger en fingervisning om styrkan.
Grunden i materialet är nanocellulosa, det vill säga cellulosafibrer som i en högtrycksprocess i vatten spräckts sönder till fibrer så tunna som 20 nm i diameter. Cellulosafibrerna ligger i en vattenlösning och när en elektriskt ledande polymer (PEDOT:PSS) tillförs, även den i vattenlösning, lägger polymeren sig som en tunn hinna runt fibrerna.
- De omspunna fibrerna ligger som ett nystan där vätskan i hålrummen mellan dem fungerar som elektrolyt, förklarar Jesper Edberg, doktorand som tillsammans med nydisputerade Abdellah Malti har utfört experimenten.
Det nya cellulosa-polymermaterialet har satt nytt världsrekord i samtidig ledningsförmåga för joner och elektroner, något som förklarar den exceptionellt stora förmågan att lagra energi. Det öppnar dessutom upp för en fortsatt utveckling mot ännu högre kapacitet. Till skillnad från de batterier och kondensatorer som finns på marknaden idag är energipappret tillverkat av enkla råvaror - förnyelsebar cellulosa och en lätt tillgänglig polymer - det har låg vikt, inga farliga kemikalier eller tungmetaller krävs och det är även vattenfast.

Projektet Power papers har sedan 2012 finansierats med medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
- De låter oss forska utan att kräva in omfattande rapporter och de litar på oss. Vi har en stor press att leverera, men det får ta tid och det är vi mycket tacksamma för, säger professor Magnus Berggren, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik.
Men på samma vis som pappersmassa avvattnas och torkas för att bli till papper behöver det nya energipappret avvattnas och torkas.
Utmaningen är att skala upp tillverkningen till industriell skala.
- Tillsammans med KTH, Acreo och Innventia har vi nu fått 34 miljoner från Stiftelsen för strategisk forskning för att gå vidare och hitta en rationell tillverkningsmetod, en pappersmaskin för Power paper, säger Magnus Berggren. " Tänk er det; ett "papper" som kan lagra enorma mängder energi på nolltid som bara innehåller naturliga råvaror och inte några som är det minsta farliga. Är det inte helt fantastiskt?!?

Polyglott av musikalitet?

bild lånad från aboutworldlanguages.com

Vad kul; jag insåg när jag läste en DN-artikel på julafton att jag är tydligen en polyglott då jag klarar mig obehindrat på fyra språk och har pluggat tre till. Jag talar obehindrat svenska, engelska, norska och danska, men med det menar jag inte att jag också behärskar alla dialekter på de språken, som någon påpekade. Å andra sidan så förstår jag inte mycket av t ex älvdalska heller, fast svenska är mitt modersmål, men det kan ju omöjligt betyda att jag inte behärskar svenska, eller hur?

klipp ut  i DN-artikeln

Precis som Daniel Pashley menar i DN-artikeln är också jag övertygad om att musikaliteten är hemligheten bakom mitt språkkunnande. Jag lärde mig engelska obehindrat främst genom att lyssna på och översätta texter till musik jag gillade!

Som du nog förstått av mina blogginlägg är jag väldigt intresserad av och tycker att det är kul med språk och funderar en hel del på hur ord spridit sig över världen osv i skolan har jag även pluggat franska, tyska och spanska, men eftersom jag inte använt något av dem lika mycket som de språk jag behärskar är det sämre med förståelsen och mitt eget sätt att uttrycka mig på dem. Jag är dock övertygad om att ifall jag verkligen skulle bestämma mig för att bli flytande på dem så skulle det fungera genom att t ex lyssna mer på fransk musik, läsa tyska tidningar och se spanska filmer, men försöka att inte läsa textremsan. Helst skulle jag dock vilja lära mig tala Xhosa.

Berömmelse?

Att bli känd är inget att eftersträva ens om det skulle innebära bättre jobb. Tänk att ständigt ha andras bedömande blickar på sig, så nej, inte för mig i a f.

Bild från 80-talets tv-serie Fame lånad från the red list.com

Om något en gjort eller sagt däremot uppmärksammas är det en gåva, även om det görs negativt. Då har det (och inte en själv) ju fått betydelse och kanske t o m förändrat något för en annan. Men alla är vi olika (tack och lov).

Gymmens historia började i Sverige!

Nu måste jag berätta något fantastiskt fascinerande som jag hittade i Aftonbladet igår kväll, där jag även hämtat bilder och text:

"Gymmaskiner med sitsar i sammet och träning iklädd en stilig långklänning
med korsett. Superhett i Stockholm för 150 år sedan:

Malin Kaldo berättar där den fascinerande historien om "svensken Gustaf Zander en stekhet träningsguru." Zander, var "världens förste (genomgående mina kursiveringar) gym-guru och mannen som konstruerade det moderna gymmet". För 150 år sedan var Stockholm nämligen "världens främsta gym-metropol" och "en stor anledning till uppståndelsen var" Gustaf Zander. "Tack vare honom kunde man i Sverige besöka topputrustade gym, med det hetaste inom muskeluppbyggnad och rehabilitering.

Stockholmaren Gustaf Zander är anfadern till de moderna gym-maskinerna. Och det finns mycket som fortfarande känns bekant med hans gymnastikapparater, trots att de uppfanns och konstruerades för 150 år sedan. Gustaf Zander studerade medicin i Uppsala och var sedan lärare vid Karolinska Institutet. Redan som ung var han intresserad av gymnastikövningar och hur de påverkade kroppen och satte ihop olika träningsprogram." Lite som Joseph Pilates alltså, men flera decennier tidigare.

"Ett toppmodernt Zander-gym på Saltsjöbadens Badhotell i slutet av 1800-talet"

"Supertrendig världsledande gymträning – i långklänning och på maskiner med sitsar av sammet.... Träning är hett i Stockholm idag. Men stan är knappast världsledande inom området.  Annat var det för för 100-150 år sedan. Då vallfärdade läkare och hälso- och träningsintresserade från hela världen hit för att få lära sig om de hetaste träningstrenderna och nya rön... Övningarna testade [Gustaf Zander] sedan på elever vid den Zanderska flickpensionen i Halland [Örebro], som drevs av hans systrar. Där uppfostrades flickor från bättre familjer till att bli goda hustrur, mödrar och riktigt damer.

Över 60 maskiner Gustaf Zander började tycka att det skulle vara smartare, säkrare och mer effektivt om det gick att utföra rörelserna mer mekaniskt och kontrollerat. Idén att konstruera gymnastikapparater föddes, och under 1860 talet satte han igång. 1865 öppnade han sitt första gym med maskiner, en anstalt för mekanisk sjukgymnastik som kallades Medico-mekaniska institutet. Ständigt nya apparater fyllde lokalerna i Stockholm. Till slut fanns det mer än 60 gymmaskiner, som en ridapparat, [bilden ovan] armsträckare och armfällböjningsapparat.
Zanders gymnastikapparater dök upp på tidens trendiga spa- och badhotell, både i Sverige och utomlands.
Zanders gymnastikapparater dök upp på tidens trendiga spa- och badhotell, både i Sverige och utomlands. Hundratals Zanderinstitut med träningsmaskiner växte upp runt om i världen. [Finns fortfarande i t ex Tyskland.] Sverige var under den här tiden världsledande inom utvecklingen av sjukgymnastik, träning och massage. Här föddes också det nya yrket sjukgymnast, som sedan spred sig över världen.  Idag kan du se Gustaf Zanders gymnastikapparater på Riksidrottsmuseet och Stockholms Läns museum. Och nu när du tänker efter – fattas egentligen inte en läderklädd ridapparat på ditt gym?" Häftigt, eller hur?!?

Laga hjärtat med musik!

Om ditt hjärta en gång brister
laga det inte med Karlssons Klister
utan musik, borde det heta enligt ny forskning. GP skrev nämligen 22 november om ett forskarlag på Sahlgrenska akademin som för drygt fem år sedan kontaktade tvåfaldiga Grammisvinnare och har kompositören tillika kapellmästaren på Göteborgsoperan Rickard Åström. Forskarna behövde hans hjälp.  med ett forskningsprojekt som handlade om hur musik biologiskt påverkar människors hälsa. De hade tanken att på sikt kunna använda musik som komplement till medicin i sjukvården, exempelvis som ett naturligt sätt att få patienter att slappna av före och efter operation. Telefonsamtalet blev starten på ett samarbete som snart skulle uppmärksammas i nyhetsmedia över stora delar av världen när de bestämde sig för att studera hur hjärtat påverkas av musik.

De samarbetade bland annat med en ungdomskör på Hvitfeldska gymnasiet som fick sjunga tre olika musikstycken.
– Det visade sig att körsången hade märkbara effekter på hjärtat. Deras hjärtan följdes åt och slog snabbare och långsammare i takt med musiken. [Genomgående mina kursiveringar] Den så kallade hjärtvariabiliteten ökade. Det är intressant eftersom man sett ett samband mellan hög hjärtvariabilitet och minskad risk för hjärtsjukdomar. Körsång visade sig dessutom vara en väldigt effektiv avslappningsmetod, säger  Rickard Åström till GP. "På sikt hoppas forskarna att resultaten ska kunna användas för att hjälpa patienter med så kallat broken heart syndrome, en relativt ny diagnos som förekommer över hela världen.
– Det är ett tillstånd som påminner om hjärtinfarkt. Symptomen är liknande, men de har framkallats av emotionell stress. När någon nära anhörig dött, till exempel. Det finns inget vedertaget botemedel i dag. Man hoppas på att musik ska kunna göra brustna hjärtan hela igen, säger han.
Något universalrecept på läkande musik finns ännu inte, men de är på god väg. Forskarlaget har genomfört flera studier där Rickard Åström suttit framför flygeln och spelat för en försöksperson samtidigt som man registrerat parametrar som gåshud, andning och puls. Man har också undersökt hur toner, tempon och andra musikaliska ingredienser påverkar. Med forskningsresultaten som underlag har Rickard Åström därefter komponerat musik som är specialdesignad för att lugna och läka. 

– Vi kom ganska snart på att den avslappnande musiken inte bara kunde användas i samband med operation. Vi såg också användningsområden inom företagshälsovård och bland privatpersoner. Stress är ett väldigt stort problem överallt i dag, säger Rickard Åström. Parallellt med fortsatta musikstudier via Sahlgrenska akademin driver han i dag företaget Bodyscore tillsammans med Samira Savarani. Med företagets egenutvecklade musikapp Music For Moods är det tänkt att alla ska kunna använda musik för att gå ner i varv och bli avslappnade.
– Mobilkameran kan mäta din puls. På så sätt märker appen hur bra musiken fungerar och hur avslappnad du blir. Man kan också gå tillbaka i tiden och se hur man mått under olika perioder, säger Samira Savarani. Appen lanseras i början av december och testas redan nu av Volvo-anställda. I framtiden är det också tänkt att Rickard Åström ska lägga in fler genrer i appen i takt med att han specialdesignar mer musik. Musik som är tänkt att göra oss motiverade, till exempel.
– Som musiker känner man en längtan efter att beröra. Det gör nog alla. Kan man dessutom göra skillnad för hjärtpatienter och hela brustna hjärtan med musik vore det ju fantastiskt. Hela det här forskningsområdet känns väldigt spännande, säger han."

Österlen som konstnärsprovins

Som jag nämnt tidigare var jag på ett riktigt intressant föredrag på Österlen museum om Österlen-konstnärer. på vad de kallar för Fastlagsbulleföredrag; ”Verk av olika konstnärer har plockats fram ur magasinet för att illustrera föredraget om Österlen som konstnärsprovins". I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Sydost fick man föranmäla sig och betala 100 kr, vilket också inkl. kaffe och hembakad fastlagsbulle! Det är länge sedan och jag ber om ursäkt för det. Jag blev lovad hjälp med faktakoll, men det blev bortglömt tyvärr, så nu publicerar jag det utan den.

Spännande särskilt för mig, som ännu inte känner till så många Österlen-konstnärer, men nu berättade Lena Alebo, som även är chef för museet (och koloni-vän) om en massa och sedan berättade även Oline Sörensen historien bakom Österlens Konstrunda, som jag skrev om här.

Tomas Löfström har skrivit mycket om just Österlens konstnärer och han menar att konstnärer alltid varit omhuldade av övriga i samhället här. Han skriver också att det är just ljuset på Österlen som är den gemensamma faktor som lockat konstnärer hit. August Strindberg menade däremot att det är själva luften här på Österlen som "är bemängd med färgpartiklar som också i södra Frankrike".
Ellen Trotzig däremot, som f ö brukar kallas Österlens första målarinna, var här och jobbade efter studierna på Valand och sa sig då mest uppskatta "kärvheten och allvaret på Österlen".

Karl Aspelin bodde i Kivik. där han samlade vänner och kollegor från Konstakademin och Konstnärsförbundet omkring sig därhemma i Villa Solbacken, "med utsikt över Hanöbukten och ateljé i tidstypisk stil". Där bildade han Österlens första konstnärskollektiv, Kiviksskolan, som blev omtalat i landet. Aspelin var även verksam som pastellmålare och tecknare och illustrerade bl a flera av Henrik Wranérs berättelser om just Kivik. Eftersom han var vän med Peder Severin Krøyers arbetade han även i hans ateljé i Skagen.

Karl Aspelin vid staffliet av Ola Gummesson
bild lånad från www.lexikonettamanda.se

Prins Eugen målade mycket på Österlen. Gärna stående med staffliet i diken. Vid ett sådant tillfälle ska han förbluffad ha blivit tillfrågad, av vad jag tror var Simrishamns starke man Valde Bengtsson "Tycker du detta är ett jobb för en karl?".
KE Ehrensvärd "Österlens första konstnär" målade akvareller på båda sidorna av papperen.
Henry Mayne hade sin ateljé i det som nu kallas Paviljongen på Norra koloniområdet. Han tog sig efternamnet efter en engelsk flygare. 

Willie Weberg Fritz Kärfve var valörmålare och Garpe skrev att hans "målningar var som att lyssna på musik" .

Sött till både smak och utseende

2016 måste bli ett riktigt bra år! Redan 2 januari upplever jag något jag aldrig trott skulle ske för bara några år sedan, när jag bodde i Östersund.

Att smaka mina egen-odlade kiwin, som jag köpte plantan till i augusti 2014! Jag hade tänkt skörda de tre små minikiwifrukterna redan till jul, men det har varit så blåsigt att jag inte tordas gå in i växthuset av rädsla för att vinden skulle ta tag i den och förstöra den ytterligare.

Idag gick dock mina föräldrar in och skördade dem och så delade vi på dem. De var väldigt mjuka, som du kanske förstår av att fruktköttet är så mörkt. 

De är ungefär en tredjedel så stora som köpekiwi (ca dubbel krusbärsstorlek) och smakar exakt lika sött och gott!

De var helt fantastiskt söta och goda, så det var tur att de skördades idag. Annars är risken att de skulle ha blivit så gamla att de börjat surna. Makalös tajming och är så oerhört tacksam! Plantan tappar nästan alla löv på vintern, men frukten satt kvar, som synes på bilden ovan.

 Tänk att jag redan mitt första år som kolonist fått skörda både nektariner och kiwi. Det är så fantastiskt att jag nästan måste nypa mig själv.